1Quei tre uomini cessarono di rispondere a Giobbe perché egli si credeva giusto.
1De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
2Allora l’ira di Elihu, figliuolo di Barakeel il Buzita, della tribù di Ram, s’accese:
2Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
3s’accese contro Giobbe, perché riteneva giusto sé stesso anziché Dio; s’accese anche contro i tre amici di lui perché non avean trovato che rispondere, sebbene condannassero Giobbe.
3och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
4Ora, siccome quelli erano più attempati di lui,
4Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
5Elihu aveva aspettato a parlare a Giobbe; ma quando vide che dalla bocca di quei tre uomini non usciva più risposta, s’accese d’ira.
5Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
6Ed Elihu, figliuolo di Barakeel il Buzita, rispose e disse: "Io son giovine d’età e voi siete vecchi; perciò mi son tenuto indietro e non ho ardito esporvi il mio pensiero.
6Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
7Dicevo: "Parleranno i giorni, e il gran numero degli anni insegnerà la sapienza".
7Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.»
8Ma, nell’uomo, quel che lo rende intelligente è lo spirito, è il soffio dell’Onnipotente.
8Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
9Non quelli di lunga età sono sapienti, né i vecchi son quelli che comprendono il giusto.
9Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
10Perciò dico: "Ascoltatemi; vi esporrò anch’io il mio pensiero".
10Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
11Ecco, ho aspettato i vostri discorsi, ho ascoltato i vostri argomenti, mentre andavate cercando altre parole.
11Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
12V’ho seguito attentamente, ed ecco, nessun di voi ha convinto Giobbe, nessuno ha risposto alle sue parole.
12Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
13Non avete dunque ragione di dire: "Abbiam trovato la sapienza! Dio soltanto lo farà cedere; non l’uomo!"
13Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
14Egli non ha diretto i suoi discorsi contro a me, ed io non gli risponderò colle vostre parole.
14Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
15Eccoli sconcertati! non rispondon più, non trovan più parole.
15Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
16Ed ho aspettato che non parlassero più, che restassero e non rispondessero più.
16Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
17Ma ora risponderò anch’io per mio conto, esporrò anch’io il mio pensiero!
17Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
18Perché son pieno di parole, e lo spirito ch’è dentro di me mi stimola.
18Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
19Ecco, il mio seno è come vin rinchiuso, è simile ad otri pieni di vin nuovo, che stanno per scoppiare.
19Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
20Parlerò dunque e mi solleverò, aprirò le labbra e risponderò!
20Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
21E lasciate ch’io parli senza riguardi personali, senza adulare alcuno;
21Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
22poiché adulare io non so; se lo facessi, il mio Fattore tosto mi torrebbe di mezzo.
22Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!