1L’Eterno continuò a rispondere a Giobbe e disse:
1Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
2"Il censore dell’Onnipotente vuole ancora contendere con lui? Colui che censura Iddio ha egli una risposta a tutto questo?"
2Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
3Allora Giobbe rispose all’Eterno e disse:
3Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
4"Ecco, io son troppo meschino; che ti risponderei? Io mi metto la mano sulla bocca.
4Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
5Ho parlato una volta, ma non riprenderò la parola, due volte… ma non lo farò più".
5Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
6L’Eterno allora rispose a Giobbe dal seno della tempesta, e disse:
6Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
7"Orsù, cingiti i lombi come un prode; ti farò delle domande e tu insegnami!
7Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
8Vuoi tu proprio annullare il mio giudizio? condannar me per giustificar te stesso?
8Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
9Hai tu un braccio pari a quello di Dio? o una voce che tuoni come la sua?
9Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
10Su via, adornati di maestà, di grandezza, rivestiti di splendore, di magnificenza!
10Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
11Da’ libero corso ai furori dell’ira tua; mira tutti i superbi e abbassali!
11Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
12Mira tutti i superbi e umiliali! e schiaccia gli empi dovunque stanno!
12Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
13Seppelliscili tutti assieme nella polvere, copri di bende la lor faccia nel buio della tomba!
13Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
14Allora, anch’io ti loderò, perché la tua destra t’avrà dato la vittoria.
14Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
15Guarda l’ippopotamo che ho fatto al par di te; esso mangia l’erba come il bove.
15Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
16Ecco la sua forza è nei suoi lombi, e il vigor suo nei muscoli del ventre.
16Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
17Stende rigida come un cedro la coda; i nervi delle sue cosce sono intrecciati insieme.
17Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
18Le sue ossa sono tubi di rame; le sue membra, sbarre di ferro.
18Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
19Esso è il capolavoro di Dio; colui che lo fece l’ha fornito di falce,
19Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
20perché i monti gli producon la pastura; e là tutte le bestie de’ campi gli scherzano intorno.
20Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
21Si giace sotto i loti, nel folto de’ canneti, in mezzo alle paludi.
21Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
22I loti lo copron dell’ombra loro, i salci del torrente lo circondano.
22Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
23Straripi pure il fiume, ei non trema; rimane calmo, anche se avesse un Giordano alla gola.
23Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
24Potrebbe alcuno impadronirsene assalendolo di fronte? o prenderlo colle reti per forargli il naso?
24Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
25Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
26Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
27Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
28Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.