1Ay atmaten, ur bɣiɣ ara aț-țeqqimem mbla tamusni ɣef wayen yeɛnan ayen i d-yețțak Ṛṛuḥ iqedsen.
1Vad nu angår dem som hava andliga gåvor, så vill jag säga eder, mina bröder, huru med dem förhåller sig.
2Teẓram belli asm'akken ur tuminem ara s Lmasiḥ, țțawwin kkun wiyaḍ tɛebbdem lmeṣnuɛat ur neneṭṭeq ara.
2I veten att I, medan I voren hedningar, läten eder blindvis föras bort till de stumma avgudarna.
3Tura ilaq aț-țeẓrem belli yiwen ur izmir a d-yini : « ad yețwanɛel Ɛisa Lmasiḥ » ma yella s Ṛṛuḥ iqedsen i gețmeslay. Daɣen yiwen ur izmir ad iched belli Ɛisa Lmasiḥ d Ssid-is, ma yella mačči s Ṛṛuḥ iqedsen i t-id-yenna.
3Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: »Förbannad vare Jesus», så kan ej heller någon säga: »Jesus är Herre» annat än i den helige Ande.
4Llan aṭas n leṣnaf n tukciwin n Ṛebbi, lameɛna yiwen n Ṛṛuḥ kan i gellan ;
4Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.
5aṭas n leṣnaf n leqdic i gellan meɛna yiwen n Ssid-nneɣ kan i nesɛa ;
5Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme.
6aṭas n leṣnaf n lecɣal i gellan, meɛna Ṛebbi d yiwen, d nețța i ten-isedduyen akk deg-nneɣ meṛṛa.
6Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla.
7Yal yiwen tețțunefk-as-d tukci n Ṛṛuḥ iqedsen i nnfeɛ-nneɣ meṛṛa.
7Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.
8Ihi Ṛṛuḥ iqedsen yefka-d i yiwen ad immeslay s ṣṣwab d lefhama, yefka-d i wayeḍ ad immeslay s tmusni.
8Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord,
9Ṛṛuḥ-agi yefka daɣen i wayeḍ liman iǧehden, i wayeḍ tazmert s wayes ara yesseḥlu imuḍan ;
9åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande,
10yefka daɣen i wayeḍ tazmert ad ixdem lbeṛhanat, ma d wayeḍ ad ițxebbiṛ s wayen i s-d-yețțassen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi ; wayeḍ daɣen yefka-yas-ed tazmert s wayes ara yeɛqel ayen i d-ițțasen s ɣuṛ Ṛṛuḥ n Sidi Ṛebbi d wayen i d-ițțasen s ɣuṛ leṛwaḥ n diri ; wayeḍ yețțunefk-as-d ad immeslay timeslayin ur nețwassen ara ; wayeḍ daɣen yețțunefk-as-d a d-yessefhem timeslayin-agi ur nețwassen ara.
10åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.
11Ayagi akk itekk-ed seg yiwen n Ṛṛuḥ. Ṛṛuḥ iqedsen yețțak-ed ayagi meṛṛa akken yebɣa, i yal yiwen deg nneɣ.
11Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.
12Lǧețța n wemdan d yiwet, ɣas akken tesɛa aṭas n lemfaṣel. Lemfaṣel-agi ɣas deg waṭas yid-sen, d yiwet n lǧețța i llan ; akken daɣen i gella Lmasiḥ.
12Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.
13Axaṭer s yiwen n Ṛṛuḥ kan i nețwaɣḍes meṛṛa iwakken a nili d yiwet n lǧețța ; ama d at Isṛail neɣ d iyunaniyen, ama d aklan neɣ d iḥeṛṛiyen, seg yiwen n Ṛṛuḥ i neswa meṛṛa.
13Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.
14Lǧețța ur tebni ara ɣef yiwen n lmefṣel, lameɛna tebna ɣef waṭas n lemfaṣel.
14Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många.
15Ma yenna-d uḍar : nekk mačči d afus ur țekkiɣ ara di lǧețța, eɛni imi ur yelli ara d afus ur ițekka ara ula d nețța di lǧețța ?
15Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen.
16Ma yella yenna-d umeẓẓuɣ : nekk mačči ț-țiṭ, ur țekkiɣ ara di lǧețța, eɛni ț-țideț m'ur yelli ara ț-țiṭ ur ițekka ara ula d nețța di lǧețța ?
16Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.
17Ma yella lǧețța meṛṛa ț-țiṭ, amek ara tili tmesliwt ? Neɣ ma yella d ameẓẓuɣ kan i tella, amek ara yili wesriḥi ?
17Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten?
18Sidi Ṛebbi yebna mkul lmefṣel di lǧețța akken i s-yehwa.
18Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat.
19Ma yella lǧețța meṛṛa d yiwen n lmefṣel, anda-ț ihi lǧețța ?
19Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen?
20S wakka ihi aṭas n lemfaṣel i gellan, meɛna lǧețța yiwet.
20Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda.
21Tiṭ ur tezmir ara aț-țini i ufus : ur k-uḥwaǧeɣ ara ! Aqeṛṛuy ur yezmir ara ad yini i uḍaṛ : ur k-uḥwaǧeɣ ara.
21Ögat kan icke säga till handen: »Jag behöver dig icke», ej heller huvudet till fötterna: »Jag behöver eder icke.»
22Lemfaṣel-nni n lǧețța i d-yețbanen d imecṭaḥ, nefɛen aṭas.
22Nej, just de kroppens lemmar som tyckas vara svagast äro som mest nödvändiga.
23Lemfaṣel n lǧețța iwumi ur nefki ara lqima, d nutni i nețḥadar akteṛ n wiyaḍ ; ihi d lemfaṣel ur nezmir ara a d-nebder i nețḥadar aṭas,
23Och de delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet,
24ma d wid yesɛan lqima, ur uḥwaǧen ara lemḥadra. Sidi Ṛebbi yebna lǧețța akken ara izegged lqima i lemfaṣel ixuṣṣen,
24under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder,
25iwakken ur d-yețțili ara lxilaf ger lemfaṣel, meɛna ad țemḥadaren wway gar-asen.
25så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra.
26Ma yella yiwen n lmefṣel yețwaqṛeḥ, wiyaḍ meṛṛa ad țwaqeṛḥen yid-es ; ma yella yețțunefk-as ccan i wayeḍ, wiyaḍ akk ad feṛḥen yid-es.
26Om nu en lem lider, så lida alla de andra lemmarna med den; om åter en lem äras, så glädja sig alla de andra lemmarna med den.
27Kunwi meṛṛa d lǧețța n Lmasiḥ, yal yiwen deg-wen d lmefṣel di lǧețța-s, mkul yiwen deg umkan-is.
27Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.
28Di tejmaɛt n Lmasiḥ, Sidi Ṛebbi yesbedd uqbel ṛṛusul, deffir-nsen wid i d-yețxebbiṛen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, rnan-d wid yesselmaden, rnan-d daɣen wid yesɛan tazmert ad xedmen lbeṛhanat, wid yesɛan tazmert ad sseḥlun imuḍan, wid ara iɛiwnen wiyaḍ, wid ara yilin d imdebbṛen akk-d wid ara yemmeslayen timeslayin ur nețwassen ara.
28Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål.
29Eɛni țțuceggɛen-d meṛṛa d ṛṛusul ? Neɣ țxebbiṛen-d akk s ɣuṛ Sidi Ṛebbi ? Sselmaden meṛṛa ? Xeddmen meṛṛa lbeṛhanat ?
29Icke äro väl alla apostlar? Icke äro väl alla profeter? Icke äro väl alla lärare? Icke utföra väl alla kraftgärningar?
30Eɛni sɛan meṛṛa tazmert ad sseḥlun imuḍan, neɣ ad mmeslayen meṛṛa timeslayin ur nețwassen ara ? Neɣ zemren akk a d-sfehmen timeslayin-agi ?
30Icke hava väl alla helbrägdagörelsens gåvor? Icke tala väl alla tungomål? Icke kunna väl alla uttyda?
31Ihi a wen-d-iniɣ : nadit axiṛ ɣef tikciwin-nni inefɛen aṭas. A wen d-mleɣ tura abrid yifen akk iberdan.
31Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. Och nu vill jag ytterligare visa eder en väg, en övermåttan härlig väg.