1Ɣas zemreɣ ad mmeslayeɣ timeslayin n ddunit meṛṛa, ad rnuɣ tid n lmalayekkat, m'ur sɛiɣ ara leḥmala n tideț, ad iliɣ am ṭṭbel yeddendunen neɣ nnaqus yeṭṭenṭunen.
1Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal.
2Ɣas ma yețțunefk-iyi-d ad țxebbiṛeɣ s ɣuṛ Ṛebbi, ad fehmeɣ kra yellan d lbaḍna, ad sɛuɣ tamusni di mkul lḥaǧa, ɣas ad sɛuɣ liman s wayes i zemreɣ ad iniɣ i wedrar qleɛ iman-ik syagi tṛuḥeḍ ɣer wemkan ihina, m'ur sɛiɣ ara leḥmala ɣer wiyaḍ, nekk d ulac.
2Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.
3Ɣas daɣen ad feṛqeɣ ayen akk sɛiɣ i wid yelluẓen, ad rnuɣ ad sebbleɣ tudert-iw alamma d lmut ɣef ddemma n wiyaḍ, m'ur sɛiɣ ara leḥmala deg ul-iw, ayagi ur iyi-infiɛ ara.
3Och om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga, ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade kärlek, så vore detta mig till intet gagn.
4Leḥmala n tideț tețțawi-d ṣṣbeṛ, leḥmala tețɛawan, leḥmala ur tesɛi ara tismin, ur tesɛi ara zzux, win yesɛan leḥmala deg ul-is ur yețcekkiṛ ara iman-is,
4Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke.
5Win yesɛan leḥmala n tideț ur ițnadi ara ad ixdem cceṛ, ur yețnadi ara ɣef nnfeɛ-ines, ur izeɛɛef ur yețțaṭṭaf cceḥnat ;
5Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull.
6Win yesɛan leḥmala ur ifeṛṛeḥ ara s lbaṭel meɛna ifeṛṛeḥ s lḥeqq;
6Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen.
7leḥmala tețsamaḥ kullec, tețțamen, tessaram tsebbeṛ i kullec.
7Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.
8Axebbeṛ n wayen i d-yețțasen s ɣuṛ Ṛebbi ad ifak, timeslayin ur nețwassen ara ad ḥebsent, tamusni aț-țefnu, ma d leḥmala n tideț werǧin aț-țfak ;
8Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna.
9axaṭer tamusni-nneɣ txuṣṣ, ayen nețbecciṛ s ɣuṛ Sidi Ṛebbi ur innekmal ara,
9Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk;
10meɛna m'ara d-yaweḍ wayen innekmalen, ayen ixuṣṣen meṛṛa ad imḥu.
10men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk.
11Asmi lliɣ d aqcic, țmeslayeɣ am weqcic, țxemmimeɣ, țmeyyizeɣ slɛeqliya n weqcic ; asmi uɣaleɣ d argaz, ǧǧiɣ lɛeqliya n weqcic.
11När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var.
12Ass-agi, nețwali am akken di lemri yumsen, meɛna imiren a nuɣal a nwali akken ilaq ; ass-agi tamusni inu mazal txuṣṣ lameɛna ad uɣaleɣ ad issineɣ akken i yi-issen Sidi Ṛebbi.
12Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd.
13Tura ihi tlata n leḥwayeǧ-agi i gesɛan lqima : liman, asirem d leḥmala ; lameɛna di tlata-agi, d lehmala i ț-țameqqrant.
13Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.