¹Qbel kullec nadit aț-țesɛum leḥmala n tideț. Nadit daɣen ɣef tukciwin n Ṛṛuḥ iqedsen, lameɛna nadit axiṛ a d-țxebbiṛem s wayen i d-ițțasen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi.

¹Faren efter kärleken, men varen ock ivriga att undfå de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.

²Win yețmeslayen tutlayin ur nețwassen ara, mačči i yemdanen i gețmeslay lameɛna i Ṛebbi, imi yiwen ur ifehhem acu i d-yeqqaṛ ; axaṭer s tezmert n Ṛṛuḥ iqedsen i d-iqqaṛ ayen ur nezmir a t-nefhem.

²Ty den som talar tungomål, han talar icke för människor, utan för Gud; ingen förstår honom ju, han talar i andehänryckning hemlighetsfulla ord.

³Ma d win i d-ițxebbiṛen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, ițmeslay-ed i yemdanen, yesnernay liman-nsen, inehhu-ten, yețṣebbiṛ-iten.

³Men den som profeterar, han talar för människor, dem till uppbyggelse och förmaning och tröst.

⁴Win yețmeslayen tutlayin ur nețwassen ara, yesseǧhad iman-is di liman, ma d win i d-ițxebbiṛen s wayen i d-ițțasen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, yesseǧhad tajmaɛt n Sidi Ṛebbi meṛṛa.

⁴Den som talar tungomål uppbygger allenast sig själv, men den som profeterar, han uppbygger en hel församling.

⁵Bɣiɣ aț-țemmeslayem meṛṛa s tutlayin ur nețwassen ara, lameɛna bɣiɣ axiṛ ma tețxebbiṛem s ɣuṛ Sidi Ṛebbi. Win yețxebbiṛen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi yenfeɛ akteṛ n win yețmeslayen tutlayin-agi, anagar ma yella izmer a d-yessefhem ayen i d-yenna, iwakken tajmaɛt meṛṛa aț-țestenfeɛ.

⁵Jag skulle väl vilja att I alla taladen tungomål, men ännu hellre ville jag att I profeteraden. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om nämligen den senare icke därjämte uttyder sitt tal, så att församlingen får någon uppbyggelse.

⁶Tura ay atmaten, lemmer a n-aseɣ ɣuṛ-wen a wen-d mmeslayeɣ s tutlayt ur nețwassen ara, deg wacu ara kkun-nefɛeɣ ? A kkun-nefɛeɣ ma wwiɣ-awen-d ayen i yi-d-ițțuweḥḥan d wayen i yi-d-yețțuxebṛen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, neɣ țamusni akk-d uselmed !

⁶Ja, mina bröder, om jag komme till eder och talade tungomål, vad gagn gjorde jag eder därmed, såframt jag icke därjämte genom mitt tal meddelade eder antingen någon uppenbarelse eller någon kunskap eller någon profetia eller någon undervisning?

⁷A d-nefk lemtel n dduzan n lmusiqa am tjewwaqt d snitra : ma yella ur yemxalaf ara ṣṣut-nsent, amek ara neɛqel ṣṣut n tjewaqt neɣ win n snitra ?

⁷Gäller det icke jämväl om livlösa ting som giva ljud ifrån sig, det må nu vara en flöjt eller en harpa, att vad som spelas på dem icke kan uppfattas, om de icke giva ifrån sig toner som kunna skiljas från varandra?

⁸Neɣ daɣen m'ur neɛqil ara mliḥ ṣṣut n lbuq s wayes i țheggin imnayen iman-nsen ɣer imenɣi, anwa ara iheggin iman-is ɣer umenɣi ?

⁸Likaså, om den signal som basunen giver är otydlig, vem gör sig då redo till strid?

⁹Kunwi daɣen, ma yella tneṭqem-d s tutlayt ur nețwassen ara, amek ara nefhem d acu i d-teqqaṛem ? Am akken tețmeslayem i waḍu !

⁹Detsamma gäller nu för eder; om I icke med edra tungor frambringen begripliga ord, huru skall man då kunna förstå vad I talen? Då bliver det ju ett tal i vädret.

¹⁰Llant aṭas n tutlayin yemxalafen di ddunit, lameɛna sɛant akk lmeɛna.

¹⁰Det finnes här i världen olika språk, vem vet huru många, och bland dem finnes intet vars ljud äro utan mening.

¹¹Ma yella ur fhimeɣ ara tameslayt n walebɛaḍ, ad iliɣ d abeṛṛani ar ɣuṛ-es, nețța daɣen ad yili ɣuṛ-i d abeṛṛani.

¹¹Men om jag nu icke förstår språket, så bliver jag en främling för den som talar, och den som talar bliver en främling för mig.

¹²Kunwi daɣen, imi tețnadim aț-țesɛum tukciwin i d-yețțak Ṛṛuḥ iqedsen, nadit axiṛ aț-țesɛum ayen ara inefɛen tajmaɛt n Sidi Ṛebbi.

¹²Detta gäller ock för eder; när I ären ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos eder skola överflöda hava församlingens uppbyggelse till mål.

¹³Daymi, win yețmeslayen tutlayt ur netwassen ara ilaq ad issuter i Ṛebbi a s-d-yefk ad yessefhem ayen i d-iqqaṛ.

¹³Därför må den som talar tungomål bedja om att han ock må kunna uttyda.

¹⁴Axaṭer ma yella deɛɛuɣ s tutlayt ur nețwassen ara, d ṛṛuḥ-iw i gdeɛɛun ɣer Sidi Ṛebbi mačči d lefhama-inu.

¹⁴Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt åstad.

¹⁵D acu ara xedmeɣ ihi ? Ad dɛuɣ s ṛṛuḥ, lameɛna ad dɛuɣ daɣen s lefhama-inu ; ad cnuɣ s ṛṛuḥ, ad cnuɣ daɣen s lefhama-inu.

¹⁵Vad följer då härav? Jo, jag skall väl bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet; jag skall väl lovsjunga med anden, men jag skall ock lovsjunga med förståndet.

¹⁶Axaṭer ma yella tḥemdeḍ Ṛebbi s ṛṛuḥ-ik kan s tutlayt ur nețwassen ara, win yeqqimen gar-awen, ur nessin ara, amek ara d-yini « amin » i yimeslayen-ik, m'ur yefhim ara d acu i d-teqqaṛeḍ ?

¹⁶Eljest, om du lovar Gud med anden, huru skola de som sitta på de olärdas plats då kunna säga sitt »amen» till din tacksägelse? De förstå ju icke vad du säger.

¹⁷Ɣas yimeslayen-ik s wayes i tḥemdeḍ Ṛebbi gerrzen aṭas, ur nfiɛen ara win ur nefhim ara d acu i d-teqqaṛeḍ.

¹⁷Om än din tacksägelse är god, så bliva de andra dock icke uppbyggda därav. --

¹⁸Ad ḥemdeɣ Ṛebbi imi țmeslayeɣ tutlayin ur nețwassen ara akteṛ-nwen meṛṛa.

¹⁸Gud vare tack, jag talar tungomål mer än I alla;

¹⁹Meɛna di tejmaɛt, axiṛ-iyi a d-iniɣ xemsa yimeslayen yețwafehmen iwakken ad lemden wiyaḍ, wala ɛecṛa alaf imeslayen s tutlayt ur nețwassen ara.

¹⁹och dock vill jag hellre i församlingen tala fem ord med mitt förstånd, till undervisning jämväl för andra, än tio tusen ord i tungomål.

²⁰Ay atmaten, ur țțilit ara am arrac m'ara tmeyyzem ɣef kra, lameɛna sɛut lɛeqliya n imeqqranen ; ma ɣef wayen yeɛnan cceṛ, ilit am arrac.

²⁰Mina bröder, varen icke barn till förståndet; nej varen barn i ondskan, men varen fullmogna till förståndet.

²¹Atan wayen yuran di tira : Sidi Ṛebbi yenna-d : A d-mmeslayeɣ i wegdud-agi+ seg imawen n ibeṛṛaniyen + s tutlayin nniḍen+ , meɛna ur iyi-d-smeḥsisen ara.+ +

²¹Det är skrivet i lagen: »Genom människor med främmande tungomål och genom främlingars läppar skall jag tala till detta folk, men icke ens så skola de höra på mig, säger Herren.»

²²Ihi tutlayin-agi ur nețwassen ara, d licaṛa i wid ur numin ara mačči i wid yumnen ; ma d win i d ițxebbiṛen s ɣuṛ Ṛebbi, d licaṛa i wid yumnen mačči i wid ur numin ara.

²²Alltså äro »tungomålen» ett tecken, ej för dem som tro, utan för dem som icke tro; profetian däremot är ett tecken, ej för dem som icke tro, utan för dem som tro.

²³Ma yella nnejmaɛen imasiḥiyen meṛṛa deg yiwen wemkan, bdan țḥemmiden akk Sidi Ṛebbi s tutlayin ur nețwassen ara, ma kecmen-d yemdanen ur nessin ara ayagi neɣ wid ur numin ara s Lmasiḥ, eɛni ur d-qqaṛen ara tedrewcem ?

²³Om nu hela församlingen komme tillhopa till gemensamt möte, och alla där talade tungomål, och så några som vore olärda komme ditin, eller några som icke trodde, skulle då icke dessa säga att I voren ifrån edra sinnen?

²⁴Meɛna ma yella țxebbiṛen-d akk s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, ma ikcem-ed win ur numin ara neɣ win ur nessin ara, a d-yawi s lexbaṛ belli d amednub i gella ɣef ddemma n wayen yesla, ad iḥuss deg iman-is belli ad ițțuḥaseb ;

²⁴Om åter alla profeterade, och så någon som icke trodde, eller som vore olärd komme ditin, då skulle denne känna sig avslöjad av alla och av alla utrannsakad.

²⁵ayen yeffren deg ul-is a d-iban, dɣa ad yeɣli ɣer lqaɛa ɣef wudem, ad yeɛbed Sidi Ṛebbi ad yini : ț-țideț Ṛebbi gar-awen i gella !

²⁵Vad som vore fördolt i hans hjärta bleve då uppenbart, och så skulle han falla ned på sitt ansikte och tillbedja Gud och betyga att »Gud verkligen är i eder».

²⁶D acu ihi i glaqen ay atmaten ? M'ara tennejmaɛem akken tellam : wa a d-yawi ccna, wayeḍ d aselmed, wayeḍ d aweḥḥi, wayeḍ timeslayin ur nețwassen ara, wayeḍ a tent-id issefhem ; kullec ad yețwaxdem i wesnerni n tejmaɛt.

²⁶Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när I kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse.

²⁷Ma llan wid yețmeslayen timeslayin ur nețwassen ara, sin neɣ tlata a d-mmeslayen meɛna yal yiwen s nnuba-s, yerna ilaq ad yili win ara d-yesfehmen ayen i d-qqaṛen.

²⁷Vill man tala tungomål, så må för var gång två eller högst tre få tala, och av dessa en i sänder, och en må uttyda det.

²⁸Ma ulac win ara d-yesfehmen, ad ssusmen axiṛ di tejmaɛt, ad mmeslayen deg iman-nsen kan akk-d Sidi Ṛebbi.

²⁸Är ingen uttydare tillstädes, så må de tiga i församlingen och tala allenast för sig själva och för Gud.

²⁹Ma llan wid i d-ițxebbiṛen s wayen i d-ițțasen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, sin neɣ tlata a d-mmeslayen, wiyaḍ ad meyzen ɣef wayen i d-nnan.

²⁹Av dem som vilja profetera må två eller tre få tala, och de andra må döma om det som talas.

³⁰Ma yella gar-awen win iwumi i d-iweḥḥa Sidi Ṛebbi kra, ilaq ad iɛass alamma yessusem win akken yellan yețmeslay.

³⁰Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, då må den förste tiga.

³¹Tzemrem akk a d tețxebbiṛem s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, meɛna wa deffir wa, iwakken atmaten meṛṛa ad lemden, ad innerni liman-nsen.

³¹Ty I kunnen alla få profetera, den ene efter den andre, så att alla bliva undervisade och alla förmanade;

³²Win i d-ițxebbiṛen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi yeḥkem deg wayen i d-iqqaṛ,

³²och profeters andar äro profeterna underdåniga.

³³axaṭer Sidi Ṛebbi mačči d Ṛebbi n ussexṛeb, meɛna d win iḥemmlen lehna.

³³Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens.

³⁴Am akken xeddmen di tejmuyaɛ n wid iḍuɛen Sidi Ṛebbi, ilaq tilawin ad ssusment di tejmaɛt, ur ilaq ara a d-grent iman-nsent ; meɛna ad qadṛent tajmaɛt, ad aɣent awal akken i t-id-tenna ccariɛa.

³⁴Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder.

³⁵Ma yella bɣant ad steqsint ɣef wayen ur fhiment ara, ad steqsint irgazen-nsent deg wexxam ; axaṭer ur yessefk ara i tmeṭṭut a d-ger iman-is di tejmaɛt.

³⁵Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. --

³⁶Eɛni s ɣuṛ-wen i d-yekka wawal n Ṛebbi ? Neɣ ɣuṛ-wen kan i gella ?

³⁶Eller är det från eder som Guds ord har utgått? Eller har det kommit allenast till eder?

³⁷Ma yella yiwen deg-wen iwala iman-is yețweḥḥi-yas-d Sidi Ṛebbi neɣ yețxebbiṛ-ed s ɣuṛ-es, ilaq ad iɛqel belli ayen akka i wen-d-uriɣ d lameṛ n Sidi Ṛebbi ;

³⁷Om någon menar sig vara en profet eller en man med andegåva, så må han ock inse att vad jag skriver till eder är Herrens bud.

³⁸meɛna ma yella inkeṛ-it, iban belli ur yețwaqbel ara ɣer Sidi Ṛebbi.

³⁸Men vill någon icke inse detta, så vare det hans egen sak.

³⁹Akka ihi ay atmaten, ssirmet a d-tețxebbiṛem s ɣuṛ Ṛebbi. Ur qeṭṭɛet ara i win yebɣan ad immeslay s tutlayin ur nețwassen ara,

³⁹Alltså, mina bröder, varen ivriga att undfå profetians gåva och förmenen ej heller någon att tala tungomål.

⁴⁰acu kan xḍut i ussexṛeb, xedmet kullec s țțawil.

⁴⁰Men låten allt tillgå på höviskt sätt och med ordning.