1Am akken inneɛtab Lmasiḥ di lǧețța-s, kunwi daɣen ilaq-awen aț-țheggim iman-nwen ; axaṭer win i genneɛtaben di lǧețța-s iṭṭaxeṛ ɣef ddnub ;
1Då nu Kristus har lidit till köttet, så väpnen ock I eder med samma sinne; ty den som har lidit till köttet har icke längre något att skaffa med synd.
2iwakken ussan i s-d-iqqimen di tudert-is, ad iddu s lebɣi n Sidi Ṛebbi, mačči akken ibɣa nețța.
2Och leven sedan, under den tid som återstår eder här i köttet, icke mer efter människors onda begärelser, utan efter Guds vilja.
3Beṛka-kkun tura ! Tellam tețțeddum d wid ijehlen, ur nessin Sidi Ṛebbi : tellam d isekṛanen, tețțeddum deg webrid n lefsad d zzhu, tɛebdem lemqamat, ulawen nwen ččuṛen d ṭṭmeɛ.
3Ty det är nog, att I under den framfarna tiden haven gjort hedningarnas vilja och levat i lösaktighet och onda begärelser, i fylleri, vilt leverne och dryckenskap och i allahanda skamlig avgudadyrkan,
4Tura wehmen imi teṭṭaxṛem fell-asen ur tețțeddum ara deg webrid nsen i gețțawin ɣer nnger, daymi i kkaten deg-wen.
4varför de ock förundra sig och smäda eder, då I nu icke löpen med till samma liderlighetens pöl.
5Lameɛna a ten-iḥaseb Sidi Ṛebbi, nețța yețḥasaben wid iddren d wid yemmuten.
5Men de skola göra räkenskap inför honom som är redo att döma levande och döda.
6S wakka, lexbaṛ n lxiṛ ițțubecceṛ ula i wid yemmuten iwakken ɣas țțuḥasben am imdanen n ddunit meṛṛa, ad idiren s Ṛṛuḥ iqedsen akken ibɣa Sidi Ṛebbi.
6Ty att evangelium blev förkunnat jämväl för döda, det skedde, för att dessa, om de än till köttet blevo dömda, såsom alla människor dömas, likväl till anden skulle få leva, så som Gud lever
7Taggara n ddunit tețțeddu-d ! Ɣef wannect-a, sɛut leɛqel, ɛasset ɣef yiman-nwen iwakken aț-țizmirem aț-țeẓẓallem.
7Men änden på allting är nu nära. Varen alltså besinningsfulla och nyktra, så att I kunnen bedja.
8Lḥaǧa tamezwarut, myeḥmalet wway gar-awen seg wul, axaṭer leḥmala tețsamaḥ aṭas n ddnubat.
8Och varen framför allt uthålliga i eder kärlek till varandra, ty »kärleken överskyler en myckenhet av synder».
9Țmesṭerḥabet wway gar-awen s wul iṣfan.
9Varen gästvänliga mot varandra utan knot,
10Mkul yiwen deg-wen d acu n tikci i s-d-ifka Sidi Ṛebbi, ihi sxedmet-eț iwakken ad sfaydin wiyaḍ seg-s.
10och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.
11Win i wumi i d-yețțunefk ad ihḍeṛ, ilaq ad ihḍeṛ s imeslayen i s-d-ițțasen s ɣuṛ Sidi Ṛebbi. Akken daɣen ma yella wayeḍ ițțunefk-as-ed ad iqdec, ad iqdec ɣef wiyaḍ s tezmert i s-d-ifka Sidi Ṛebbi. Iwakken di yal ccɣel, ad ițwaḥmed Sidi Ṛebbi s yisem n Ɛisa Lmasiḥ, bab n tezmert ț-țmanegt si lǧil ɣer lǧil. Amin !
11Om någon talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord, om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen.
12A wid eɛzizen ! Ur wehhmet ara ɣef wujeṛṛeb i d-iɣellin fell-awen am tmes, ur xellɛet ara, axaṭer ayagi ilaq a d-idṛu.
12Mina älskade, förundren eder icke över den luttringseld som är tänd bland eder, och som I till eder prövning måsten genomgå, och menen icke att därmed något förunderligt vederfares eder;
13Lameɛna feṛḥet imi i tețțekkim di leɛtab n Lmasiḥ, axaṭer asm' ara d-tban tmanegt-is, aț-țfeṛḥem yid-es lfeṛḥ d ameqqran.
13utan ju mer I fån dela Kristi lidanden, dess mer mån I glädja eder, för att I ock mån kunna glädjas och fröjda eder vid hans härlighets uppenbarelse.
14Amarezg-nwen ma yella iɛedda fell-awen lbaṭel imi tumnem s Lmasiḥ ! Axaṭer Ṛṛuḥ iqedsen iččuṛen ț-țamanegt, Ṛṛuḥ n Sidi Ṛebbi yella deg-wen !
14Saliga ären I, om I för Kristi namns skull bliven smädade, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar då över eder.
15Ḥadret a d-yili gar-awen win ara ițwaqehṛen axaṭer yenɣa tamgeṛṭ neɣ yuker, neɣ iger iman-is di lecɣal n wiyaḍ ;
15Det må nämligen icke ske, att någon av eder får lida såsom dråpare eller tjuv eller illgärningsman, eller därför att han blandar sig i vad honom icke vidkommer.
16lameɛna ma yella ițwaqheṛ imi yumen s Lmasiḥ, ur ilaq ara ad inneḥcam ; ilaq ad iḥmed Sidi Ṛebbi ɣef yisem-agi.
16Men om någon får lida för att han är en kristen, då må han icke blygas, utan prisa Gud för detta namns skull.
17Yewweḍ-ed lweqt n lḥisab n Sidi Ṛebbi ; yerna ad ibdu seg wat wexxam-is. Ihi ma yella seg-neɣ ara ibdu lḥisab, amek ara tili taggara n wid ur numin ara s lexbaṛ n lxiṛ n Sidi Ṛebbi ?
17Ty tiden är inne att domen skall begynna, och det på Guds hus; men om begynnelsen sker med oss, vad bliver då änden för dem som icke hörsamma Guds evangelium?
18Ma yella iwɛeṛ-as i uḥeqqi iwakken ad ițwasellek, amek ara tedṛu ihi d wemcum ur numin ara s Sidi Ṛebbi ?
18Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?»
19Ma yella s lebɣi n Sidi Ṛebbi i genneɛtab yiwen ; ilaq ad yerr kullec ger ifassen n win i t-id-ixelqen, ad ițkel fell-as, ad ikemmel di lecɣal-is ilhan.
19Alltså, de som efter Guds vilja få lida, de må anbefalla sina själar åt sin trofaste Skapare, allt under det att de göra vad gott är.