1Nekk Semɛun Buṭrus, d aqeddac, d amceggeɛ n Ɛisa Lmasiḥ, i wid akk yesɛan liman am nukni, s lḥeqq n Sidi Ṛebbi Illu-nneɣ akk-d umsellek nneɣ Ɛisa Lmasiḥ.
1Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, hälsar dem som i och genom vår Guds och Frälsarens, Jesu Kristi, rättfärdighet hava fått sig beskärd en lika dyrbar tro som vi.
2Ṛṛeḥma ț-țalwit a wen-d tețțunefkent s tugeț, s tmusni n Sidi Ṛebbi akk-d Ssid-nneɣ Ɛisa.
2Nåd och frid föröke sig hos eder, i kunskap om Gud och vår Herre Jesus Kristus.
3Tazmert n Sidi Ṛebbi tefka yaɣ-ed ayen akk ilaqen i tudert d ṭṭaɛa ; yis i ɣ-d-isbeggen win akken i ɣ-ixtaṛen s ṛṛeḥma-s ț-țmanegt-is.
3Allt det som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss, genom kunskapen om honom som har kallat oss medelst sin härlighet och underkraft.
4Yis-sent daɣen i ɣ-d-tețțunefkent lemɛahdat yesɛan azal d ameqqran, iwakken s tmanegt-agi-ines akk-d ṛṛeḥma-s, aț-țekkim di lecɣal n Sidi Ṛebbi, aț-țbeɛdem ɣef ṭṭmeɛ ițțawin ɣer lefsad n ddunit.
4Genom dem har han ock skänkt oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att I skolen, i kraft av dem, bliva delaktiga av gudomlig natur och undkomma den förgängelse som i följd av den onda begärelsen råder i världen.
5Ɣef ayagi, ǧehdet, ẓewṛet iwakken aț-țernum i liman-nwen tikli yeṣfan, i tikli yeṣfan tamusni ;
5Vinnläggen eder just därför på allt sätt om att i eder tro bevisa dygd, i dygden kunskap,
6i tmusni rnut ḥekmet deg yiman nwen, ṣebṛet, i ṣṣbeṛ rnut ṭṭaɛa,
6i kunskapen återhållsamhet, i återhållsamheten ståndaktighet, i ståndaktigheten gudsfruktan,
7i ṭṭaɛa tagmaț, i tegmaț leḥmala.
7i gudsfruktan broderlig kärlek, i den broderliga kärleken allmännelig kärlek.
8Ma yella wannect-agi deg-wen s tugeț, ur tețțilim ara d imeɛdazen, yerna ur tețɣimim ara mbla tamusni n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ.
8Ty om detta finnes hos eder och mer och mer förökas, så tillstädjer det eder icke att vara overksamma eller utan frukt i fråga om kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.
9Ma d win ixuṣṣen deg wannect-agi, am uderɣal isferfuden, ur ițwali ara, ițțu akk ddnubat-is iɛeddan i s-isemmeḥ Sidi Ṛebbi.
9Den åter som icke har detta, han är blind och kan icke se; han har förgätit att han har blivit renad från sina förra synder,
10Ay atmaten, ẓewṛet, sǧehdet iman-nwen deg wannect-agi imi d Sidi Ṛebbi i wen-d-issawlen, d nețța i kkun-ixtaṛen. Ma txedmem ayagi, ur tɣellim ara.
10Vinnläggen eder därför, mina bröder, så mycket mer om att göra eder kallelse och utkorelse fast. Ty om I det gören, skolen I aldrig någonsin komma på fall.
11S wakka daɣen ara wen-teldi tewwurt iwakken aț-țkecmem ɣer tgeldit ițdumun n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ, amsellek-nneɣ.
11Så skall inträdet i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike förlänas eder i rikligt mått.
12A wen-d-țɛawadeɣ dayem annect-agi meṛṛa ɣas akken tesnem tideț-agi yerna teṭṭfem deg-s.
12Därför kommer jag alltid att påminna eder om detta, fastän I visserligen redan kännen det och ären befästa i den sanning som har kommit till eder.
13Skud mazal-iyi ddreɣ, ilaq-iyi a kkun-nhuɣ iwakken ur tɣeflem ara.
13Och jag håller det för rätt och tillbörligt, att så länge jag ännu är i denna kroppshydda, genom mina påminnelser väcka eder.
14Axaṭer ẓriɣ belli qṛib ad ṛuḥeɣ si ddunit-agi, am akken i yi-d-ixebbeṛ Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ ;
14Ty jag vet att jag snart skall lämna min kroppshydda; detta har vår Herre Jesus Kristus givit till känna för mig.
15daymi i xeddmeɣ ayen iwumi zemreɣ iwakken ɣas mmuteɣ, a d-temmektim ayen akk i wen slemdeɣ.
15Men jag vill härmed sörja för, att I också efter min bortgång städse kunnen draga eder detta till minnes.
16Mačči ț-țimucuha i wen-d newwi mi i wen-d-neḥka ɣef tezmert n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ ț-țuɣalin-is, meɛna s wallen-nneɣ i nwala tamanegt-is.
16Ty det var icke några slugt uttänkta fabler vi följde, när vi kungjorde för eder vår Herres, Jesu Kristi, makt och hans tillkommelse utan vi hade själva skådat hans härlighet.
17Nella yid-es asm' akken i s-d isbeggen Baba Ṛebbi ccan ț-țezmert, asm' akken i d-inṭeq Bab n tmanegt s imeslayen-agi : Wagi d Mmi eɛzizen deg-s i gella lfeṛḥ-iw.
17Ty han fick ifrån Gud, fadern, ära och pris, när från det högsta Majestätet en röst kom till honom och sade: »Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag.»
18Sṣut-agi i d-ikkan seg igenni, nesla-yas s yiman-nneɣ mi nella yid-es deg udrar iqedsen,
18Den rösten hörde vi själva komma från himmelen, när vi voro med honom på det heliga berget.
19yerna numen s wayen i ɣ-d xebbṛen lenbiya di tira iqedsen belli ț-țideț ; nenha-kkun aț-țerrem ddehn nwen ɣuṛ-sent, axaṭer ț-țaftilt iceɛlen di ṭṭlam alamma yuli wass, alamma ifeǧǧeǧ yitri n ṣṣbeḥ deg ulawen nwen.
19Så mycket fastare står nu också för oss det profetiska ordet; och I gören väl, om I akten därpå, såsom på ett ljus som lyser i en dyster vildmark, till dess att dagen gryr, och morgonstjärnan går upp i edra hjärtan.
20Uqbel kullec, ẓret belli imeslayen akk i d-nnan lenbiya, yuran di tektabt iqedsen, ur d-kkin ara s ɣuṛ-sen ;
20Men det mån I framför allt veta, att ingen profetia i något skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas.
21axaṭeṛ ulac ayen i d-xebbṛen s tmusni-nsen nutni, meɛna s tezmert n Ṛṛuḥ iqedsen i d-nnan imeslayen i d-ikkan s ɣuṛ Sidi Ṛebbi.
21Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud.