1Nekk Bulus, yellan d ṛṛasul, mačči s ufus neɣ s lebɣi n yemdanen, lameɛna s lebɣi n Ɛisa Lmasiḥ akk-d Baba Ṛebbi i t-id isseḥyan si ger lmegtin.
1Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
2Uriɣ tabṛaț-agi nekk d watmaten meṛṛa yellan yid-i, i tejmuyaɛ n watmaten n tmurt n Galasya :
2jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
3ṛṛeḥma d lehna a wen-d-țțunefkent s ɣuṛ Baba-tneɣ Ṛebbi akk-d Sidna Ɛisa Lmasiḥ.
3Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
4Lmasiḥ isebbel iman-is ɣef ddnubat-nneɣ, iwakken a ɣ-isellek si yir lǧil-agi, s lebɣi n Baba-tneɣ Ṛebbi.
4som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja.
5I nețța tamanegt si lǧil ɣer lǧil ! Amin !
5Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
6Wehmeɣ imi twexxṛem s lemɣawla ɣef win i wen-d-issawlen s ṛṛeḥma n Lmasiḥ, iwakken aț-țḍefṛem lexbaṛ n lxiṛ nniḍen.
6Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
7Ur wen-d-nniɣ ara akka am akken yella lexbaṛ n lxiṛ nniḍen , lameɛna qqaṛeɣ-awen-d akka, axaṭer llan kra lɣaci i kkun-icewwlen yerna bɣan ad sɛewjen lexbaṛ n lxiṛ yeɛnan Lmasiḥ.
7Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
8?as a lukan d nukni, neɣ d lmelk ara d-yasen seg igenni a wen-d ibbecceṛ lexbaṛ n lxiṛ yemxalafen ɣef win i wen-d-nbecceṛ si tazwara, atan ad yețwanɛel !
8Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
9Nenna-yawen-t-id si zik, a s-d ɛiwdeɣ tura : yețwanɛel win ara wen-d ibeccṛen lexbaṛ n lxiṛ yemxalafen ɣef win i tqeblem !
9Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
10Ihi tura, eɛni d lemziya n yemdanen i țnadiɣ ? Xaṭi ! D lemziya n Sidi Ṛebbi i țnadiɣ. Neɣ eɛni țnadiɣ ad ɛeǧbeɣ i yemdanen ? Lemmer i mazal țnadiɣ ad ɛeǧbeɣ i yemdanen, tili ur țțilliɣ ara d aqeddac n Lmasiḥ.
10Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
11A wen-d-iniɣ ay atmaten belli lexbaṛ-agi n lxiṛ i wen-d-beccṛeɣ mačči s ɣuṛ wemdan i d-yekka ;
11Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
12axaṭer, nekk s yiman-iw mačči d amdan i yi-t-id-issawḍen neɣ i yi t-islemden, lameɛna d Sidna Ɛisa Lmasiḥ i yi-t-id-iweḥḥan.
12Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
13Teslam ɣef tikli-inu n zik asmi lliɣ ttabaɛeɣ ddin n wat Isṛail ; teslam amek i qehṛeɣ tajmaɛt n imasiḥiyen d wamek bɣiɣ a ten-snegreɣ.
13I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
14Asmi lliɣ ḍefṛeɣ ddin d leɛwayed n wat Isṛail, ifeɣ akk tizyiwin-iw akk-d wid n laṣel-iw, axaṭer ṭṭfeɣ di leɛwayed n lejdud-iw akken ilaq.
14ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
15Lameɛna s ṛṛeḥma-s, Sidi Ṛebbi ixtaṛ-iyi-d uqbel a d-laleɣ yerna yessawel-iyi-d iwakken ad qedceɣ fell-as.
15Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
16Asmi i yi-d-ibeggen Sidi Ṛebbi Mmi-s iwakken ad beccṛeɣ lexbaṛ n lxiṛ i t-iɛnan ger wid ur nelli ara n wat Isṛail, ur cawṛeɣ ula d yiwen ;
16täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
17yerna ur uliɣ ara ɣer temdint Lquds ɣer wid yellan d ṛṛusul uqbel-iw, lameɛna ṛuḥeɣ ɣer tmurt n waɛṛaben ; syenna uɣaleɣ-ed daɣen ɣer temdint n Dimacq.
17ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
18Mi ɛeddan tlata iseggasen, uliɣ ɣer temdint Lquds iwakken ad issineɣ Buṭrus, qqimeɣ ɣuṛ-es xemseṭṭac wussan.
18Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
19Lameɛna ur ẓriɣ ula d yiwen nniḍen si ṛṛusul, anagar Yeɛqub, gma-s n Ssid-nneɣ.
19Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
20Ayen i wen-d-uriɣ akka ț-țideț, zdat Ṛebbi ur skiddibeɣ ara.
20Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
21Syenna, ṛuḥeɣ ɣer tmura n Surya d Silisya ;
21Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
22kra wayen kkiɣ dinna, imasiḥiyen n tejmuyaɛ n tmurt n Yahuda leɛmeṛ ẓrin udem-iw.
22Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
23Slan kan qqaṛen fell-i : win akken yellan ițqehhiṛ deg-nneɣ, atan tura ițbecciṛ liman i gebɣa zik-nni a t-issenger.
23De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
24Dɣa țḥemmiden Ṛebbi ɣef ddemma-w.
24Och de prisade Gud för min skull.