1Kemmlet myeḥmalet wway gar-awen am atmaten,
1Förbliven fasta i broderlig kärlek.
2ur tețțut ara daɣen belli ilaq-awen aț-țesṭreḥbem s ibeṛṛaniyen axaṭer aṭas i gesṭṛeḥben s lmalayekkat mbla ma ẓran.
2Förgäten icke att bevisa gästvänlighet; ty genom gästvänlighet hava några, utan att veta det, fått änglar till gäster.
3Xemmemet ihi ɣef yimeḥbas am akken yid-sen i tețwaḥebsem, mmektit-ed wid yenneɛtaben am akken ula d kunwi tenneɛtabem yid-sen.
3Tänken på dem som äro fångna, likasom voren I deras medfångar, och tänken på dem som utstå misshandling, eftersom också I själva haven en kropp.
4Ilaq-awen aț-țefkem azal i zzwaǧ, argaz ț-țmeṭṭut-is ur țemyexdaɛen ara axaṭer Sidi Ṛebbi ad iɛaqeb wid izennun ileḥḥun deg yir abrid.
4Äktenskapet må hållas i ära bland alla, och äkta säng bevaras obesmittad; ty otuktiga människor och äktenskapsbrytare skall Gud döma.
5Ur țaǧǧat ara iman-nwen a kkun ɣuṛṛen yedrimen, setqenɛet s wayen tesɛam. Sidi Ṛebbi s yiman-is yenna d : U r k-țaǧǧaɣ ara, ad iliɣ yid-ek.
5Varen i eder handel och vandel fria ifrån penningbegär; låten eder nöja med vad I haven. Ty han har själv sagt: »Jag skall icke lämna dig eller övergiva dig.»
6Daymi i nețkel, nezmer a d-nini : Sidi Ṛebbi d amɛawen-inu, ulac ayen ara aggadeɣ ;d acu i gezmer a yi-t-ixdem wemdan ?
6Alltså kunna vi dristigt säga: »Herren är min hjälpare, jag skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?»
7Mmektit-ed wid i wen-yemlan abrid, i wen d-ibeccṛen awal n Ṛebbi ; meyzet amek tekfa tudert nsen, sɛut liman am nutni.
7Tänken på edra lärare, som hava talat Guds ord till eder; sen huru de slutade sin levnad, och efterföljen deras tro.
8Ɛisa Lmasiḥ, d win yellan iḍelli, i gellan ass-a, ara yilin i dayem.
8Jesus Kristus är densamme i går och i dag, så ock i evighet.
9?uṛ-wat aț-tebɛem ddyanat tibeṛṛaniyin ; axaṭer d ul yeččuṛen d ṛṛeḥma i gelhan mačči d win yeččuṛen d leqwanen yeɛnan lmakla ; wid yettabaɛen ayagi ur stenfɛen acemma.
9Låten eder icke vilseföras av allahanda främmande läror. Ty det är gott att bliva styrkt i sitt hjärta genom nåd och icke genom offermåltider; de som hava befattat sig med sådant hava icke haft något gagn därav.
10?uṛ-nneɣ adekkan n tmezliwt anda ur zmiren ara lmuqedmin iqeddcen deg uqiḍun n temlilit ad ččen ayen i d yețțunefken d asfel.
10Vi hava ett altare, från vilket de som göra tjänst vid tabernaklet icke hava rätt att få något att äta.
11Teẓram belli lmuqeddem ameqqran ikeččem ɣer wemkan iqedsen nezzeh, yețțawi yid-es idammen n lmal iwakken a ten iqeddem ɣef ddnub, ma d lǧețțat yesseṛɣay-itent beṛṛa n uqiḍun.
11Det är ju så, att kropparna av de djur, vilkas blod översteprästen bär in i det allraheligaste till försoning för synd, »brännas upp utanför lägret».
12?ef wayagi Sidna Ɛisa daɣen yemmut beṛṛa n temdint iwakken s idammen-is, ad yessizdeg agdud meṛṛa.
12Därför var det ock utanför stadsporten som Jesus utstod sitt lidande, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket.
13A nṛuḥet ihi ɣuṛ-es ɣer beṛṛa, a neqbel a nețwakṛeh am nețța.
13Låtom oss alltså gå ut till honom »utanför lägret» och bära hans smälek.
14Imi dagi di ddunit ur nesɛi ara tamezduɣt n dayem, nețnadi ɣef tmezduɣt n igenwan.
14Ty vi hava här ingen varaktig stad, utan söka efter den tillkommande staden.
15A neḥmed Ṛebbi di mkul lweqt, s yisem n Sidna Ɛisa ; d wagi i d asfel ara s-nqeddem i Sidi Ṛebbi, m'ara nețberriḥ isem-is.
15Så låtom oss då genom honom alltid till Gud »frambära ett lovets offer», det är »en frukt ifrån läppar» som prisa hans namn.
16Ur stehzayet ara, xedmet ayen yelhan, țemɛawanet : d wigi i d iseflawen iɛeǧben Sidi Ṛebbi.
16Men förgäten icke att göra gott och dela med eder, ty sådana offer har Gud behag till.
17Aɣet awal i wid i wen-immalen abrid, ḍuɛet-țen axaṭer țɛassan fell awen, ẓran a d-yas wass deg ara ten-iḥaseb Sidi Ṛebbi ɣef lxedma nsen. Akka ara xedmen ccɣel-nsen akken ilaq s lfeṛḥ mačči s leḥzen neɣ m'ulac ur tseɛɛum ara lfayda.
17Varen edra lärare hörsamma, och böjen eder för dem; ty de vaka över edra själar, eftersom de skola avlägga räkenskap. Må de då kunna göra det med glädje, och icke med suckan, ty detta vore eder icke nyttigt.
18Deɛɛut ɣer Ṛebbi s lxiṛ fell aneɣ, axaṭer neẓra nesɛa ul yethennan, nḥemmel a neddu akken ilaq di mkul taswiɛt.
18Bedjen för oss; ty vi tro oss hava ett gott samvete, eftersom vi söka att i alla stycken föra en god vandel.
19Ad ssutreɣ deg-wen aț-țedɛum ɣer Ṛebbi fell-i iwakken ur țɛeṭṭileɣ ara a n-uɣaleɣ ɣuṛ-wen.
19Och jag uppmanar eder att göra detta, så mycket mer som jag hoppas att därigenom dess snarare bliva återgiven åt eder.
20Ad ssutreɣ di Sidi Ṛebbi bab n talwit i d-isseḥyan Ssid-nneɣ yellan d Ameksa ameqqran s idammen-is yuzzlen, i ɣef tbedd lemɛahda n dayem,
20Men fridens Gud, som från de döda har återfört vår Herre Jesus, vilken genom ett evigt förbunds blod är den store herden för fåren,
21a kkun-yawi d webrid yelhan, aț-țxedmem kra yellan d lebɣi-s. Ad yexdem deg-neɣ lebɣi-s s yisem n Ɛisa Lmasiḥ, nețța yesɛan tamanegt i dayem. Amin.
21han fullkomne eder i allt vad gott är, så att I gören hans vilja; och han verke i oss vad som är välbehagligt inför honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
22Ay atmaten, a wen-ssutreɣ aț-țqeblem s ṣṣbeṛ ayagi akk i ɣef kkun-weṣṣaɣ ; atan tabṛaț-agi i wen-uriɣ ț-țamecṭuḥt.
22Jag beder eder, mina bröder: tagen icke illa upp dessa förmaningens ord; jag har ju ock skrivit till eder helt kort.
23A kkun xebbṛeɣ belli gma-tneɣ Timuti yeffeɣ-ed si lḥebs, ma yella ilḥeq-ed zik, atan a d-nṛuḥ ɣuṛ-wen nekk yid-es.
23Veten att vår broder Timoteus har blivit lösgiven. Om han snart kommer hit, vill jag tillsammans med honom besöka eder.
24Sellmet ɣef yimeqqranen akk n tejmaɛt d watmaten meṛṛa. Atan țsellimen-d fell-awen watmaten n ?elyan.
24Hälsen alla edra lärare och alla de heliga. De italiska bröderna hälsa eder.
25Ṛṛeḥma n Sidi Ṛebbi aț-țili yid-wen meṛṛa.
25Nåd vare med eder alla.