1-- Kkset anezgum seg ulawen nwen. Amnet s Ṛebbi, amnet daɣen yis-i.
1»Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig.
2Deg wexxam n Baba aṭas n tmezduɣin i gellan, ad ṛuḥeɣ a wen-heggiɣ amkan ; lemmer ulac, tili nniɣ-awen-t-id.
2I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum.
3M'ara wen-heggiɣ amkan, a d uɣaleɣ a kkun-awiɣ yid-i akken anda lliɣ aț-țilim ula d kunwi.
3Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I ock vara.
4Tessnem abrid yețțawin ɣer wanda i țedduɣ.
4Och vägen som leder dit jag går, den veten I.»
5?uma yenna-yas : A Sidi, ur neẓri ara ɣer wanda ara tṛuḥeḍ, amek i tebɣiḍ a nissin abrid ?
5Tomas sade till honom: »Herre, vi veta icke vart du går; huru kunna vi då veta vägen?»
6Sidna Ɛisa yenna-yas : D nekk i d abrid axaṭer d nekk i ț-țideț, d nekk i ț-țudert. Yiwen ur yezmir ad iṛuḥ ɣer Baba m'ur yekki ara seg-i.
6Jesus svarade honom: »Jag är vägen och sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig.
7Ma tessnem-iyi, aț-țissinem ula d Baba. Atan tura tessnem-t yakan yerna teẓram-t.
7Haden I känt mig, så haden I ock känt min Fader; nu kännen I honom och haven sett honom.»
8Filibus inṭeq-ed, yenna-yas : A Sidi, sken-aɣ-ed kan Baba Ṛebbi beṛka-yaɣ.
8Filippus sade till honom: »Herre, låt oss se Fadern, så hava vi nog.»
9Sidna Ɛisa yenna-yas : Amek, ayen akk i sɛeddaɣ yid-wen mazal ur iyi-tessineḍ ara a Filibus ! Win i yi-iwalan iwala Baba. Amek armi teqqaṛeḍ : «Sken-aɣ-ed kan Baba Ṛebbi »
9Jesus svarade honom: »Så lång tid har jag varit hos eder, och du har icke lärt känna mig, Filippus? Den som har sett mig, han har sett Fadern. Huru kan du då säga: 'Låt oss se Fadern'?
10Mazal ur tumineḍ ara belli nekk lliɣ di Baba, Baba yella deg-i ? Ayen i wen-d qqaṛeɣ ur d-yekki ara s ɣuṛ-i : Baba yella deg-i, d nețța i gxeddmen lecɣal-agi-ines.
10Tror du icke att jag är i Fadern, och att Fadern är i mig? De ord jag talar till eder talar jag icke av mig själv. Och gärningarna, dem gör Fadern, som bor i mig; de äro hans verk.
11Amnet-iyi, nekk lliɣ di Baba, Baba yella deg-i ; neɣ m'ulac, amnet xeṛsum ɣef ddemma n lecɣal i twalam xedmeɣ-ten.
11Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull.
12A wen-iniɣ tideț : win yumnen yis-i, ad ixdem ula d nețța lecɣal i xedmeɣ, yerna ad ixdem akteṛ axaṭer ad ṛuḥeɣ ɣer Baba.
12Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern,
13Ayen akk ara tessutrem s yisem-iw a t-xedmeɣ iwakken tamanegt n Baba Ṛebbi a d-tban s Mmi-s.
13och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen.
14A wen-t-id ɛiwdeɣ : ma tessutrem kra s yisem-iw a t-xedmeɣ.
14Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det.
15Ma tḥemmlem-iyi, ḥerzet lewṣayat-iw.
15Älsken I mig, så hållen I mina bud,
16Nekk ad ssutreɣ i Baba a wen-d-yefk Amɛiwen nniḍen ara yilin yid-wen i dayem :
16och jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos eder:
17d Ṛṛuḥ n tideț, win akken ur tezmir ddunit a t-teqbel axaṭer ur t-twala ur t-tessin. Kunwi tessnem-t axaṭer yella yid-wen yerna ad yili deg-wen.
17sanningens Ande, som världen icke kan taga emot, ty hon ser honom icke och känner honom icke. Men I kännen honom, ty han bor hos eder och skall vara i eder.
18Ur kkun-țțaǧǧaɣ ara d igujilen, a d-uɣaleɣ ɣuṛ-wen.
18Jag skall icke lämna eder faderlösa; jag skall komma till eder.
19Drus i yi-d iqqimen di ddunit ; ddunit ur tețɛawad ara a yi-tẓer, ma d kunwi a yi-twalim axaṭer ddreɣ yerna ula d kunwi aț-țidirem.
19Ännu en liten tid, och världen ser mig icke mer, men I sen mig. Ty jag lever; I skolen ock leva.
20Ass-nni aț-țfehmem belli nekk lliɣ di Baba, aț-țeẓrem daɣen belli kunwi tellam deg-i nekk lliɣ deg-wen.
20På den dagen skolen I förstå att jag är i min Fader, och att I ären i mig, och att jag är i eder.
21Win i yi-ḥemmlen s tideț, d win i geṭṭfen lewṣayat-iw yerna iḥrez-itent. Win i yi-ḥemmlen a t-iḥemmel Baba, nekk daɣen a t-ḥemmleɣ yerna a d-sbeggneɣ iman-iw ɣuṛ-es.
21Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig; och den som älskar mig, han skall bliva älskad av min Fader, och jag skall älska honom och jag skall uppenbara mig för honom.»
22Yuda (mačči Yudas n Qeṛyut), yenna-yas : A Sidi, acuɣeṛ i nukkni kan i tebɣiḍ a d-sbeggneḍ iman-ik, mačči i ddunit meṛṛa ?
22Judas -- icke han som kallades Iskariot -- sade då till honom: »Herre, varav kommer det att du tänker uppenbara dig för oss, men icke för världen?»
23Sidna Ɛisa yerra-yas : Win i yi-ḥemmlen ad ixdem ayen i d-nniɣ, ula d Baba a t iḥemmel ! A d-nas i sin ɣuṛ-es, a nezdeɣ ɣuṛ-es.
23Jesus svarade och sade till honom: »Om någon älskar mig, så håller han mitt ord; och min Fader skall älska honom, och vi skola komma till honom och taga vår boning hos honom.
24Ma d win ur iyi-nḥemmel ara ur ixeddem ara ayen i d-nniɣ. Awal-agi i teslam mačči s ɣuṛ-i i d-yekka meɛna d awal n Baba i yi-d-iceggɛen.
24Den som icke älskar mig, han håller icke mina ord; och likväl är det ord som I hören icke mitt, utan Faderns, som har sänt mig.
25Qqaṛeɣ-awen-d akk annect-agi skud mazal-iyi yid-wen.
25Detta har jag talat till eder, medan jag ännu är kvar hos eder.
26Lameɛna Amɛiwen, Ṛṛuḥ iqedsen ara d-iceggeɛ Baba s yisem-iw, a wen-isselmed kullec yerna a wen-d-ismekti ayen akk i wen-d-nniɣ.
26Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder om allt vad jag har sagt eder.
27Ad ṛuḥeɣ meɛna a wen-d ǧǧeɣ lehna, d lehna-w ara wen-d fkeɣ. Lehna ara wen-d-fkeɣ mačči am lehna i d-tețțak ddunit. Daymi i wen-d-qqaṛeɣ ur țțaggadet ara, kkset anezgum seg wulawen-nwen.
27Frid lämnar jag efter mig åt eder, min frid giver jag eder; icke giver jag eder den såsom världen giver. Edra hjärtan vare icke oroliga eller försagda.
28Teslam-d mi wen-d-nniɣ ad ṛuḥeɣ meɛna a d-uɣaleɣ ɣuṛ-wen. Lemmer tḥemmlem-iyi, tili tfeṛḥem imi teẓram ɣer Baba ara ṛuḥeɣ, axaṭer Baba yugar-iyi.
28I hörden att jag sade till eder: 'Jag går bort, men jag kommer åter till eder.' Om I älskaden mig, så skullen I ju glädjas över att jag går bort till Fadern, ty Fadern är större än jag.
29Xebbṛeɣ-kkun-id ɣef wannect-agi tura uqbel ad yedṛu iwakken m'ara d-yedṛu aț-țamnem.
29Och nu har jag sagt eder det, förrän det sker, på det att I mån tro, när det har skett.
30Sya d asawen, ur seɛɛuɣ ara lweqt ad meslayeɣ yid-wen imi Amesbaṭli n ddunit-agi atan iteddu-d. Ur yeḥkim ara deg-i,
30Härefter talar jag icke mycket med eder, ty denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till;
31meɛna ilaq imdanen n ddunit-a ad ɛeqlen belli ḥemmleɣ Baba yerna xeddmeɣ akken i yi-d-yumeṛ. Ayaw kkret a nṛuḥet syagi.
31men detta sker, för att världen skall förstå att jag älskar Fadern och gör såsom Fadern har bjudit mig. Stån upp, låt oss gå härifrån.»