1Mi gfukk ta?allit, Sidna Ɛisa yekker iṛuḥ nețța d inelmaden is, zegren iɣzer n Sidṛun. Dinna tella yiwet n tmazirt kecmen ɣuṛ-es.
1När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
2Yudas ara t-ixedɛen yessen mliḥ amkan-nni, axaṭer Sidna Ɛisa yennum ițṛuḥu ɣer dinna nețța d inelmaden-is.
2Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
3Yudas yewwi-d yid-es tarbaɛt n lɛeskeṛ akk-d iɛessasen n lǧameɛ ; ceggɛen-ten-id lmuqedmin imeqqranen d ifariziyen, wwḍen-d ɣer tmazirt-nni. Wwin-d yid-sen tiftilin, isufa akk-d leslaḥ.
3Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
4Sidna Ɛisa yeẓran akk ayen ara yedṛun yid-es, iqeṛṛeb ɣuṛ-sen yenna yasen : ?ef wanwa i tețnadim ?
4Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: »Vem söken I?»
5Nutni rran-as : Nețnadi ɣef Ɛisa anaṣari ! Sidna Ɛisa yenna-yasen : D nekkini. Yudas, win akken ara t-ixedɛen yuɣ-it lḥal gar-asen.
5De svarade honom: »Jesus från Nasaret.» Jesus sade till dem: »Det är jag.» Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
6Imi i sen-yenna Sidna Ɛisa « d nekkini », uɣalen akk ɣer deffir, ɣlin ɣer lqaɛa.
6När Jesus nu sade till dem: »Det är jag», veko de tillbaka och föllo till marken.
7Sidna Ɛisa yesteqsa-ten daɣen yenna : ?ef wanwa i tețnadim ? Nutni rran-as : ?ef Ɛisa anaṣari !
7Åter frågade han dem då: »Vem söken I?» De svarade: »Jesus från Nasaret.»
8Sidna Ɛisa yerna yenna-yasen : Nniɣ-awen-d d nekk ! Ma d nekk i ɣef tețnadim, ǧǧet widak-agi ad ṛuḥen.
8Jesus sade: »Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå.»
9Akka i gedṛa wawal-nni i d yenna yakan : « Ur sruḥeɣ ula d yiwen seg widak i yi-d-tefkiḍ. »
9Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: »Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon.»
10Semɛun Buṭrus yejbed-ed ajenwi, yewwet yis aqeddac n lmuqeddem ameqqran, igzem-as ame??uɣ ayeffus. Aqeddac-agi isem-is Maṛxus.
10Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
11Sidna Ɛisa yenna i Buṭrus : Err ajenwi-inek ɣer titar-is (teɣlaft-is). Eɛni ur ilaq ara ad sweɣ taqbuct n leɛtab i yi-d-yefka Baba ?
11Då sade Jesus till Petrus: »Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?»
12Lɛeskeṛ akk-d iɛessasen n lǧameɛ ṭṭfen Sidna Ɛisa,
12Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
13wwin-t yețwarez ɣer wexxam n ?anna aḍeggal n Kayef yellan d lmuqeddem ameqqran aseggas-nni.
13och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
14Kayef d win akken i sen-yennan i wat Isṛail : « Axiṛ ad immet yiwen kan ɣef lumma.»
14Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
15Semɛun Buṭrus, nețța d yiwen unelmad nniḍen tebɛen Sidna Ɛisa. Anelmad-agi yessen lmuqeddem ameqqran s yiman-is ; itbeɛ Sidna Ɛisa mi t-wwin ɣer wefrag n wexxam n lmuqeddem ameqqran,
15Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
16ma d Buṭrus yeqqim di beṛṛa ɣer tama n tewwurt. Anelmad-nni yessnen lmuqeddem ameqqran yuɣal yeffeɣ ed, yehdeṛ-as i tɛessast n tewwurt, dɣa tessekcem Buṭrus.
16men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
17Taqeddact-nni yețɛassan tawwurt, tenna i Buṭrus : Ur telliḍ ara ula d kečč seg inelmaden n wergaz-agi ? Buṭrus yerra-yas : Xaṭi, ur lliɣ ara seg-sen !
17Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: »Är icke också du en av den mannens lärjungar?» Han svarade: »Nej, det är jag icke.»
18Iqeddacen akk-d iɛessasen ceɛlen times di lkanun, zzin-as iwakken ad sseḥmun axaṭer d asemmiḍ. Buṭrus iqeṛṛeb ɣuṛ-sen ad yeẓẓiẓen ( ad isseḥmu ) ula d nețța.
18Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
19Lmuqeddem ameqqran yebda yesteqsay Sidna Ɛisa ɣef wayen yeɛnan inelmaden-is d uselmed-ines.
19Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
20Sidna Ɛisa yenna-yas : Hedṛeɣ ɛinani zdat lɣaci, slemdeɣ di leǧwameɛ n wat Isṛail, slemdeɣ daɣen deg wefrag n lǧameɛ iqedsen anda i gețnejmaɛ lɣaci, ur hdiṛeɣ ara s tuffra.
20Jesus svarade honom: »Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
21Iwacu i yi testeqsayeḍ ? Steqsi widak i yi-slan amek i sen-hedṛeɣ, nutni ẓran akk ayen i d-nniɣ.
21Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt.»
22Mi d-yenna ayagi, yiwen uɛessas yellan zdat-es, yewwet it s useṛfiq, yenna-yas : Akka ara d-thedṛeḍ i lmuqeddem ameqqran ?
22När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: »Skall du så svara översteprästen?»
23Sidna Ɛisa yenna-yas : Ma nniɣ-ed ayen ixesṛen, ini yi-d d acu-t ; ma yella ț-țideț i d nniɣ, acuɣeṛ i yi-tewteḍ ?
23Jesus svarade honom: »Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?»
24Imiren ?anna iceggeɛ Sidna Ɛisa yețwarez ɣer Kayef, lmuqeddem ameqqran.
24Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
25Semɛun Buṭrus mazal-it yeqqim yeẓẓiẓin deg wemkan-nni, iluɛa-t-id yiwen yenna-yas : I kečč, ur telliḍ ara d yiwen seg inelmaden n wergaz-agi ? Buṭrus inkeṛ yenna-yas : Xaṭi, ur lliɣ ara seg-sen !
25Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: »Är icke också du en av hans lärjungar?» Han nekade och sade: »Det är jag icke.»
26Yiwen seg iqeddacen n lmuqeddem ameqqran, yețțilin i win akken iwumi yegzem Semɛun Buṭrus ame??uɣ, iwehha-d ɣuṛ-es yenna-yas : Ur k-ẓriɣ ara yid-es di tmazirt ?
26Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?»
27Lameɛna Buṭrus yenkeṛ daɣen. Imiren kan iskkuɛ uyaziḍ.
27Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
28Mi d-ffɣen s ɣuṛ Kayef, lecyux n wat Isṛail wwin Sidna Ɛisa ɣer lḥakem Bilaṭus ; yuɣ lḥal d lefjer. Wid i t-yewwin ur kcimen ara ɣer daxel n lbeṛj (sṛaya) n Bilaṭus, iwakken ad qqimen d izedganen m'ara ččen imensi n lɛid n Tfaska.
28Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
29Daymi i d-iffeɣ ɣuṛ-sen Bilaṭus, yesteqsa-ten yenna : D acu i gexdem wergaz-agi ?
29Då gick Pilatus ut till dem och sade: »Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?»
30Rran-as : Lemmer ur yexdim ara ayen n diri, tili ur k-t-id-nețțawi ara.
30De svarade och sade till honom: »Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig.»
31Bilaṭus yenna-yasen : Atan ɣuṛ-wen, ḥekmet fell-as s ccariɛa-nwen ! Nutni nnan-as : Nukni ur nezmir ara a neḥkem ɣef yiwen s lmut !
31Då sade Pilatus till dem: »Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag.» Judarna svarade honom: »För oss är det icke lovligt att avliva någon.»
32Ayagi, iwakken ad yedṛu wayen i d-yenna Sidna Ɛisa ɣef lmut i t-yețṛaǧun.
32Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
33Bilaṭus yekcem ɣer wexxam n ccṛeɛ akken ad icaṛeɛ Sidna Ɛisa ; yesteqsa-t, yenna-yas : D kečč i d agellid n wat Isṛail ?
33Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: »Är du judarnas konung?»
34Sidna Ɛisa yerra-yas : Yella win i k-t-id-yennan neɣ d kečč i t-id-yennan s yiman-ik ?
34Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?»
35Bilaṭus yerra-yas : Tḥesbeḍ-iyi n wat Isṛail nekkini ? D lmuqedmin imeqqranen d wat n tmurt-ik i k-id-yewwin ɣuṛ-i ! D acu i txedmeḍ ?
35Pilatus svarade: »Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?»
36Sidna Ɛisa yerra-yas : Tagelda-w mačči n ddunit-agi. Lemmer tagelda-w n ddunit-agi tili iqeddacen-iw nnuɣen akken ur d-ɣelliɣ ara ger ifassen n imeqqranen n wat Isṛail. S tideț tagelda-w mačči n dagi.
36Jesus svarade: »Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen.»
37Bilaṭus yenna-yas : Ihi d agellid i telliḍ ? Sidna Ɛisa yerra-yas : Tenniḍ-t-id s yiman-ik, d agellid i lliɣ ! Luleɣ-d yerna usiɣ-ed ɣer ddunit-agi akken a d-cehdeɣ ɣef tideț. Win iḥemmlen tideț, yesmeḥsis i wayen i d-qqaṛeɣ.
37Så sade Pilatus till honom: »Så är du dock en konung?» Jesus svarade: »Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst.»
38Bilaṭus yenna-yas : D acu i ț-țideț ? Mi s-d-yenna ayagi, Bilaṭus yuɣal ɣer wat Isṛail yenna-yasen : Nekk, ur ufiɣ ara sebba s wayes ara ḥekmeɣ ɣef wergaz-agi.
38Pilatus sade till honom: »Vad är sanning?» När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: »Jag finner honom icke skyldig till något brott.
39Meɛna akken i tella lɛadda, di mkul lɛid n Tfaska țserriḥeɣ-awen-d i yiwen umeḥbus ; tebɣam ihi a d-serrḥeɣ i ugellid n wat Isṛail ?
39Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
40Dɣa nutni bdan țɛeggiḍen, qqaṛen : Ala ! Ur as-d-țserriḥ ara i nețța ! Serreḥ-ed i Baṛabas ! Baṛabas-agi, d argaz bu tmegṛaḍ.
40Då skriade de åter och sade: »Icke honom, utan Barabbas.» Men Barabbas var en rövare.