1Mi ɛeddan sin wussan, tella-d tmeɣṛa di tmurt n Jlili di taddart Kana, tella dinna yemma-s n Sidna Ɛisa.
1På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
2Ula d Sidna Ɛisa yețwaɛṛed nețța d inelmaden-is ɣer tmeɣṛa-nni.
2Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
3Imi i ten-ixuṣṣ ccṛab, yemma-s n Sidna Ɛisa tusa-d ɣuṛ-es tenna-yas : Ifuk-asen ccṛab !
3Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.»
4Sidna Ɛisa yerra-yas : D nekk neɣ d kemm i teɛna temsalt-agi a tameṭṭut ? Taswiɛt-iw urɛad i d-tusi.
4Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.»
5Dɣa yemma-s tenna i iqeddacen : Xedmet ayen akk ara wen-d yini !
5Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.»
6Llant dinna sețța n tsebbalin ( icmuxen ) yețwaxedmen s wedɣaɣ, țțawint si tmanyin ar meyya uɛecrin n litrat, seg-sent i d-țɛemmiṛen wat Isṛail aman i luḍu.
6Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
7Sidna Ɛisa yenna i iqeddacen nni : ?čaṛet ticbayliyin-agi d aman. ?čuṛen-tent armi d imi.
7Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden.
8Dɣa yenna-asen : Ɛemmṛet-ed tura kra n waman seg-sent tawim-ten i bab n tmeɣṛa. Kkren xedmen akken i sen-d-yenna.
8Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så.
9Win iḍebbṛen di leqdic n tmeɣṛa yeɛṛeḍ aman-nni i guɣalen d ccṛab. Nețța ur yeẓri ansi i d-yekka ccṛab-agi, ma d iqeddacen-is ẓran axaṭer d nutni i ten-id-yewwin. Iṛuḥ yessawel i yesli,
9Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
10yenna-yas : Di tmeɣṛiwin, medden srusun-d uqbel ccṛab yelhan, mi ḥman inebgawen rennun-asen-d win ṛqiqen, kečč teǧǧiḍ ccṛab yelhan armi ț-țura !
10och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.»
11D wagi i d lbeṛhan amezwaru i gexdem Sidna Ɛisa di taddart n Kana di tmurt n Jlili. S wakka i d-ibeggen tamanegt-is i inelmaden-is, dɣa umnen yis.
11Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
12Deffir wayagi Sidna Ɛisa iṣubb ɣer temdint n Kafernaḥum. Tedda yid-es yemma-s, atmaten-is akk-d inelmaden-is ; qqimen dinna anagar kra n wussan.
12Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
13Akken i d-yeqṛeb wass n Tfaska n izimer n leslak yellan d lɛid n wat Isṛail, Sidna Ɛisa yuli ɣer temdint n Lquds.
13Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
14Yufa deg wefrag n lǧameɛ iqedsen wid yeznuzun izgaren, ulli d yetbiren, yufa daɣen dinna wid yețbeddilen idrimen ; rran lǧameɛ iqedsen d ssuq.
14Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
15Ixdem-ed ajelkwaḍ ( acelliṭ ) s wemrar, yebda itellif-iten s nutni s wulli-nsen akk-d yezgaren-nsen, iqleb-asen ( ițți-yasen ) daɣen ṭṭwabel i wid yețbeddilen idrimen, iḍeggeṛ asen kullec ɣer lqaɛa, issufeɣ-iten meṛṛa seg ufrag n lǧameɛ iqedsen ,
15Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
16yerna yenna i wid yeznuzun itbiren : Kkset syagi ssuq-nwen ! Wagi d axxam n Baba, ur t-țarrat ara d ssuq !
16Och till duvomånglarna sade han: »Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.»
17inelmaden-is mmektan-d ayen yuran di tektabt n ?abur : Leḥmala i sɛiɣ ɣef wexxam-ik am tmes itețțen ul-iw !
17Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: »Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.»
18Kkren wudayen nnan-as : D acu n lbeṛhan ara ɣ-d-tbeggneḍ akken a neɛqel lḥekma s wayes i txeddmeḍ annect-agi ?
18Då togo judarna till orda och sade till honom: »Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?»
19Sidna Ɛisa yerra-yasen : Huddet lǧameɛ-agi iqedsen, a t-id-sbeddeɣ di tlata wussan.
19Jesus svarade och sade till dem: »Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.»
20At Isṛail nnan-as : Wid yebnan lǧameɛ-agi qqimen deg-s sețța uṛebɛin iseggasen, kečč tzemreḍ a s-tɛiwdeḍ lebni di tlata wussan !
20Då sade judarna: »I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?»
21Lameɛna « Lǧameɛ » i ɣef d-yehdeṛ Sidna Ɛisa d lǧețța-s.
21Men det var om sin kropps tempel han talade.
22Asmi i d-yeḥya Sidna Ɛisa si lmut ɣer tudert, inelmaden-is mmektan-d awal-agi i d-yenna, dɣa umnen s wayen yuran di tira iqedsen d wayen i d-yenna Sidna Ɛisa.
22Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
23Mi gella Sidna Ɛisa di temdint n Lquds di lweqt n lɛid n Tfaska, aṭas i gumnen yis mi ẓran lbeṛhanat i gxeddem.
23Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
24Lameɛna Sidna Ɛisa ur yesɛi ara deg-sen laman axaṭer yessen-iten akken ma llan.
24Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
25Ur yeḥwaǧ ara a s-d-ḥkun ɣef yemdanen imi yessen ayen yellan deg wulawen-nsen.
25och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.