1Deg ubrid-is, Sidna Ɛisa iwala yiwen wergaz, d aderɣal seg wasmi i d-ilul.
1När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
2Inelmaden-is steqsan-t nnan-as : A Sidi, iwacu i d-ilul wergaz-agi d aderɣal ? Anwa i gdenben d nețța neɣ d imawlan-is ?
2Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?»
3Sidna Ɛisa yerra-yasen : Tidderɣelt-agi ur d-tekki ara si ddnub-is neɣ si ddnub n imawlan-is, lameɛna iwakken medden meṛṛa ad ẓren ayen i gezmer Ṛebbi a t-ixdem.
3Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
4Skud mazal tafat n wass, ilaq-aɣ a nexdem lecɣal n win i yi-d iceggɛen ; iteddu-d yiḍ anda yiwen ur yezmir ad ixdem.
4Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
5Skud mazal lliɣ di ddunit d nekk i ț-țafat n ddunit.
5Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.»
6Mi d-yenna imeslayen-agi, Sidna Ɛisa yessusef ɣer lqaɛa, yexleḍ akal s tsusaf-is, yeḍla-t ɣef wallen n uderɣal-nni,
6När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
7yenna-yas : Ṛuḥ aț-țessirdeḍ di tala n Silwi (Silwi lmeɛna-ines «amceggeɛ»). Aderɣal-nni iṛuḥ a d-issired, mi d-yuɣal, yețwali.
7och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
8Lǧiran-is akk-d wid i t-yessnen itețțer, qqaṛen : Argaz-agi mačči d win akken yețɣimin ɣer lqaɛa yezga yessutur tin n Ṛebbi ?
8Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?»
9Kra qqaṛen : D nețța. Wiyaḍ qqaṛen : Mačči d nețța, d wayeḍ i gțemcabin ɣuṛ-es. Ma d nețța yeqqaṛ : D nekk s yiman-iw.
9Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.»
10Nnan-as : Ihi amek i d-ldint wallen ik ?
10Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?»
11Nețța yerra-yasen : Argaz-nni iwumi qqaṛen Ɛisa yexleḍ akal s tsusaf-is, yeḍla-t i wallen-iw, yenna-yi-d : « Ṛuḥ aț-țessirdeḍ di tala n Silwi.» Mi ṛuḥeɣ ssardeɣ, imiren kan yuɣal iyi-d yeẓri.
11Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.»
12Nutni nnan-as : Anda-t wergaz-agi ? Yenna-yasen : Ur ẓriɣ ara anda yerra
12De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.»
13Wwin argaz-nni yellan zik d aderɣal ɣer ifariziyen.
13Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
14Yuɣ lḥal deg wass n westeɛfu i gexleḍ Sidna Ɛisa akal s tsusaf-is, i s-d-yerra iẓri i uderɣal-nni.
14Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
15Ifariziyen steqsan-t amek armi i t-id-yuɣal yeẓri. Nețța yenna-yasen : Yexleḍ akal s tsusaf-is, yeḍla-t ɣef wallen-iw, ṛuḥeɣ ssardeɣ udem-iw, imiren kan uɣaleɣ țwaliɣ.
15När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.»
16?ef wakka i nnan kra seg ifariziyen : Argaz-agi ur yezmir ara a d-yekk s ɣuṛ Ṛebbi, imi ur yețqadaṛ ara lqanun n wass n westeɛfu. Ma d wiyaḍ qqaṛen : Lemmer d amednub i gella amek i gezmer ad ixdem lbeṛhanat am wigi ? Yekker lxilaf ger lɣaci-nni,
16Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar.
17ifariziyen rnan steqsan daɣen aderɣal-nni : I kečč d acu ara d-tiniḍ deg wergaz-agi i k-d-yeldin allen ? Nețța yenna-yasen : Nekk a d-iniɣ, argaz-agi ț-țideț d nnbi.
17Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»
18Lameɛna imeqqranen n wat Isṛail ugin ad amnen belli argaz-nni yella si zik d aderɣal, yuɣal yețwali. Uɣalen ceggɛen ɣer imawlan-is, usan-d.
18Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
19Steqsan-ten nnan-asen : Argaz-agi, ț-țideț d mmi-twen ? D ṣṣeḥ ilul-ed d aderɣal ? Amek armi i guɣal yețwali tura ?
19Dem frågade de och sade: »Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?»
20Imawlan n uderɣal-nni nnan asen : ?-țideț, d mmi-tneɣ yerna ilul-ed d aderɣal.
20Då svarade han föräldrar och sade: »Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
21Meɛna amek i guɣal yețwali tura neɣ anwa i s-d-yerran i?ri... ur neẓri ara ! Steqsit-eț nețța, d argaz i gella, izmer a d-yerr s yiman-is.
21Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.»
22Imawlan-is nnan-asen akka, axaṭer uggaden lecyux n wat Isṛail i gqesden ad sṭixṛen si lǧameɛ-nsen kra n win ara icehden belli Ɛisa d Lmasiḥ.
22Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
23Daymi i sen-nnan imawlan is : « D argaz i gella, yezmer ad yerr s yiman-is.»
23Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
24Ifariziyen ssawlen tikkelt tis snat i wergaz-nni iwumi d-yuɣal yeẓri nnan-as : Ɛuzz Sidi Ṛebbi, ini-d tideț. Nukni neẓra belli argaz-agi d amednub.
24Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
25Nețța yerra-yasen : Ur ẓriɣ ara ma d amednub i gella ; nekk ẓriɣ yiwet lḥaǧa : « Lliɣ d aderɣal, tura țwaliɣ ».
25Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
26Nnan-as daɣen : D acu i k-ixdem ? Amek i k-d-yeldi allen-ik ?
26Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
27Yerra-yasen : Nniɣ-awen-t-id yakan meɛna ur iyi-d-semḥessem ara. Iwacu tebɣam a wen-t-id-ɛiwdeɣ ? Ula d kunwi tebɣam aț-țuɣalem d inelmaden-is ?
27Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
28Regmen-t, nnan-as : D kečč i d anelmad-is, nukkni d inelmaden n Sidna Musa.
28Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
29Neẓra belli Ṛebbi ihḍeṛ-ed i Sidna Musa, ma d wagi ur neẓri ara ansi i d-yekka.
29Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
30Argaz-nni yerra-yasen : D ayen yessewhamen ! Argaz yeldi-yi-d allen, kunwi ur te?rim ara ansi i d-yekka !
30Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
31Medden akk ẓran belli Ṛebbi ur d-iqebbel ara ddeɛwat n yemcumen, lameɛna iqebbel-ed win i t-iḍuɛen, ixeddmen lbɣi-is.
31Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
32Seg wasmi i d-texleq ddunit werǧin nesli s yiwen yeldi-d allen i win i d-ilulen d aderɣal.
32Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind.
33Lemmer argaz-agi mačči s ɣuṛ Ṛebbi i d-yekka tili ur yezmir ad yexdem acemma.
33Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.»
34Rran-as : Amek ! Seg wasmi i d-luleḍ kečč di ddnub seg iḍaṛṛen armi d aqeṛṛuy, tura tusiḍ-ed a ɣ tesfehmeḍ ? Dɣa qecɛen-t ( ḍerqen-t ) ɣer beṛṛa.
34De svarade och sade till honom: »Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!» Och så drevo de ut honom.
35Sidna Ɛisa yesla belli qecɛen argaz-nni ɣer beṛṛa. Iṛuḥ ɣuṛ-es, yenna-yas : Ini-yi-d, tumneḍ s Mmi-s n bunadem ?
35Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: »Tror du på Människosonen?»
36Yerra-yas : Anwa-t a Sidi ? Ini-yi-t-id iwakken ad amneɣ yis.
36Han svarade och sade: »Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.»
37Sidna Ɛisa yenna-yas : Aql-ik tețwaliḍ-t s wallen-ik, d nețța s yiman-is i d-yețmeslayen yid-ek tura.
37Jesus sade till honom: »Du har sett honom; det är han som talar med dig.»
38Argaz-nni yenna-yas : Umneɣ a Sidi ! Dɣa yeɣli ɣef tgecrar zdat-es.
38Då sade han: »Herre, jag tror.» Och han föll ned för honom.
39Sidna Ɛisa yenna : D wagi i d lḥisab ɣef wacu i d-usiɣ ɣer ddunit : wid ur nețwali ara ad walin, wid yețwalin ad uɣalen d iderɣalen.
39Och Jesus sade: »Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.»
40Kra n ifariziyen i geslan i imeslayen-is steqsan-t, nnan-as : Ihi ula d nukkni d iderɣalen ?
40När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: »Äro då kanske också vi blinda?»
41Sidna Ɛisa yerra-yasen : Lemmer ț-țideț d iderɣalen i tellam tili ulac ddnub fell-awen, lameɛna tura imi teqqaṛem nețwali, ddnub i yirawen-nwen.
41Jesus svarade dem: »Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar.»