1Lix cuanquil laj Salomón, li ralal laj David, quixakabâc saß xnaßaj ut kßaxal cuißchic quiniman xucuanquil xban nak li Kâcuaß lix Dios cuan riqßuin.
1Salomo, Davids sønn, blev en mektig konge; Herren hans Gud var med ham og lot ham bli overmåte stor.
2Laj Salomón quixtakla xchßutubanquileb chixjunileb laj Israel. Queßxchßutub ribeb li nequeßtaklan saß xbêneb li junjûnk chßûtal chi soldado, ut eb laj rakol âtin, joß eb ajcuiß li nequeßtaklan saß xbêneb laj Israel, ut eb li nequeßjolomin reheb li junjûnk cabal.
2Og Salomo lot befaling utgå til hele Israel, til høvedsmennene over tusen og over hundre og til dommerne og til alle høvdinger i hele Israel, til familiehodene.
3Ut laj Salomón rochbeneb chixjunileb li queßxchßutub ribeb queßcôeb Gabaón saß li naßajej li najt xteram xban nak aran cuan lix tabernáculo li Dios li quixyîb saß li chaki chßochß laj Moisés laj cßanjel chiru li Dios.
3Og han og alle de han hadde kalt sammen, drog til offerhaugen i Gibeon; for der stod Guds sammenkomst-telt, det som Herrens tjener Moses hadde gjort i ørkenen.
4Abanan lix Lokßlaj Câx li Kâcuaß cuan Jerusalén saß li muhebâl li quixyîb laj David nak quixcßam chak li Lokßlaj Câx toj Quiriat-jearim.
4Men Guds ark hadde David ført op fra Kirjat-Jearim til det sted han hadde gjort i stand for den; for han hadde reist et telt for den i Jerusalem.
5Ut li artal yîbanbil riqßuin bronce cuan aran Gabaón chiru lix tabernáculo li Kâcuaß. Aßan li artal li quixyîb laj Bezaleel, li ralal laj Uri. Laj Uri, aßan li ralal laj Hur. Aran cô laj Salomón rochbeneb li tenamit chixpatzßbal chiru li Dios cßaßru us tixbânu.
5Og kobberalteret som Besalel, sønn til Uri og sønnesønn til Hur, hadde gjort, stod der foran Herrens tabernakel, og Salomo og de som han hadde kalt sammen, søkte dit.
6Laj Salomón cô chiru li artal yîbanbil riqßuin bronce, li cuan chiru lix tabernáculo li Kâcuaß. Ut aran quixmayeja jun mil li xul saß li artal.
6Og der, på kobberalteret som hørte til sammenkomstens telt, bar Salomo frem offere for Herrens åsyn, tusen brennoffer ofret han på det.
7Saß li kßojyîn aßan li Dios quixcßutbesi rib chiru laj Salomón ut quixye re: —Tzßâma li cßaßru tâcuaj ut lâin tinqßue âcue, chan.
7Samme natt åpenbarte Gud sig for Salomo og sa til ham: Bed om det du vil jeg skal gi dig!
8Ut laj Salomón quixye re li Dios: —Junelic cacuuxtâna ru laj David lin yucuaß. Ut lâat catxakaban cue chokß rey chokß rêkaj.
8Salomo svarte Gud: Du har vist stor miskunnhet mot min far David og gjort mig til konge i hans sted.
9Joßcan ut, at Kâcuaß, at inDios, chabânu joß cayechißi re laj David inyucuaß. Lâat catxakaban cue chokß rey saß xbên jun tenamit kßaxal nim. Chanchaneb li poks xban nak kßaxal nabaleb.
9Så la nu, Herre Gud, ditt ord til min far David bli sannhet! For du har gjort mig til konge over et folk som er like så tallrikt som støvet på jorden.
10Nintzßâma châcuu nak tâqßue taxak innaßleb re nak tinnau taklânc saß xbêneb. ¿Ani ta biß târûk tâtaklânk saß xbêneb lâ tenamit xban nak kßaxal nabaleb? chan laj Salomón.
10Gi mig nu visdom og kunnskap, så jeg kan være leder og fører for dette folk! For hvem kunde ellers dømme dette ditt folk som er så stort?
11Li Kâcuaß quirabi lix tij laj Salomón ut quixye re: —Us li xatzßâma chicuu. Lâat incßaß xatzßâma nak tinnajtobresi rok lâ yußam, chi moco xatzßâma lâ biomal, chi moco lâ lokßal. Chi moco xatzßâma chicuu nak teßcâmk li xicß nequeßiloc âcue. Xatzßâma ban chicuu nak tinqßue ânaßleb re nak tânau taklânc saß xyâlal saß xbêneb lin tenamit li xatinxakab cuiß chokß rey.
11Da sa Gud til Salomo: Efterdi det var dette som lå dig på hjerte, og du ikke har bedt om rikdom, skatter og ære eller dine fienders død og heller ikke om et langt liv, men har bedt om visdom og kunnskap, så du kan dømme mitt folk, som jeg har gjort dig til konge over,
12Lâ naßleb li xatzßâma tinqßue âcue. Ut tinqßue ajcuiß âbiomal ut tinqßue âlokßal. Mâ jun rey tâcuânk joß lâat, chi moco junxil, chi moco mokon, chan li Kâcuaß.
12så er visdom og kunnskap gitt dig, og jeg vil også gi dig rikdom og skatter og ære, som hverken de konger som har vært før dig har hatt, eller de som kommer efter dig skal ha maken til.
13Tojoßnak laj Salomón qui-el Gabaón saß li naßajej li najt xteram li cuan cuiß lix tabernáculo li Kâcuaß ut cô Jerusalén. Ut aran quitaklan saß xbêneb laj Israel.
13Så drog Salomo fra offerhaugen i Gibeon, fra sammenkomstens telt, tilbake til Jerusalem, og han regjerte over Israel.
14Laj Salomón quixchßutubeb lix carruajes ut eb lix soldados li nequeßxic chirix cacuây. Cuanqueb jun mil riqßuin câhib ciento lix carruajes ut cablaju mil li cuînk li nequeßxic chirix cacuây. Cuan li quixcßameb saß li tenamit li quixyîb re xxocbaleb lix carruaje ut cuan queßcana Jerusalén cuan cuiß li rey.
14Salomo la sig til mange stridsvogner og hestfolk; han hadde fjorten hundre stridsvogner og tolv tusen hestfolk; dem la han dels i vognbyene, dels hos sig selv i Jerusalem.
15Nak cuan chokß rey laj Salomón nabal li plata ut li oro quixchßutub aran Jerusalén. Chanchan chic xqßuial li pec. Joßcan ajcuiß li châbil cheß chacalteß. Kßaxal cuißchic nabal cuan. Chanchan li cheß higo li cuan saß li naßajej Sefela.
15Kongen gjorde sølvet og gullet i Jerusalem like så almindelig som sten, og sedertre like så almindelig som morbærtrærne i lavlandet.
16Li jun chßûtaleb lix môs laj Salomón nequeßxic aran Egipto chixlokßbal chak li cacuây ut li châbil tßicr chokß re li rey Salomón.Nequeßchal nequeßxic aran Egipto chi lokßoc. Nequeßxlokß li carruaje aran Egipto chi cuakib ciento chi tumin plata. Ut li cacuây nequeßxlokß chi jun ciento riqßuin mero ciento. Joßcan nequeßxlokß cuiß eb aßan. Ut eb lix reyeb laj heteo ut eb li rey re Siria nequeßxlokß li cacuây ut li carruaje riqßuineb aßan.
16Sine hester lot Salomo innføre fra Egypten; en del kjøbmenn som kongen sendte avsted, hentet en flokk for en fastsatt pris.
17Nequeßchal nequeßxic aran Egipto chi lokßoc. Nequeßxlokß li carruaje aran Egipto chi cuakib ciento chi tumin plata. Ut li cacuây nequeßxlokß chi jun ciento riqßuin mero ciento. Joßcan nequeßxlokß cuiß eb aßan. Ut eb lix reyeb laj heteo ut eb li rey re Siria nequeßxlokß li cacuây ut li carruaje riqßuineb aßan.
17Hver vogn som hentedes op fra Egypten og innførtes, kostet seks hundre sekel sølv og hver hest hundre og femti. Og på samme måte hentet de også vogner og hester derfra til alle hetittenes konger og til kongene i Syria.