¹나아마 사람 소발이 대답하여 가로되

¹Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

²말이 많으니 어찌 대답이 없으랴 입이 부푼 사람이 어찌 의롭다 함을 얻겠느냐 ?

²Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?

³네 자랑하는 말이 어떻게 사람으로 잠잠하게 하겠으며 네가 비웃으면 어찌 너를 부끄럽게 할 사람이 없겠느냐 ?

³Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?

⁴네 말이 내 도는 정결하고 나는 주의 목전에 깨끗하다 하는구나

⁴Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?

⁵하나님은 말씀을 내시며 너를 향하여 입을 여시고

⁵Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,

⁶지혜의 오묘로 네게 보이시기를 원하노니 이는 그의 지식이 광대 하심이라 너는 알라 하나님의 벌하심이 네 죄보다 경하니라

⁶om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.

⁷네가 하나님의 오묘를 어찌 능히 측량하며 전능자를 어찌 능히 온전히 알겠느냐 ?

⁷Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?

⁸하늘보다 높으시니 네가 어찌 하겠으며 음부보다 깊으시니 네가 어찌 알겠느냐 ?

⁸Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå?

⁹그 도량은 땅보다 크고 바다보다 넓으니라

⁹Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.

¹⁰하나님이 두루 다니시며 사람을 잡아 가두시고 개정하시면 누가 능히 막을소냐 ?

¹⁰När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?

¹¹하나님은 허망한 사람을 아시나니 악한 일은 상관치 않으시는 듯하나 다 보시느니라

¹¹Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.

¹²허망한 사람은 지각이 없나니 그 출생함이 들나귀 새끼 같으니라

¹²Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.

¹³만일 네가 마음을 바로 정하고 주를 향하여 손을 들 때에

¹³Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,

¹⁴네 손에 죄악이 있거든 멀리 버리라 불의로 네 장막에 거하지 못하게 하라

¹⁴om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,

¹⁵그리하면 네가 정녕 흠 없는 얼굴을 들게 되고 굳게 서서 두려움이 없으리니

¹⁵ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.

¹⁶곧 네 환난을 잊을 것이라 네가 추억할지라도 물이 흘러감 같을 것이며

¹⁶Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.

¹⁷네 생명의 날이 대낮보다 밝으리니 어두움이 있다 할지라도 아침과 같이 될 것이요

¹⁷Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

¹⁸네가 소망이 있으므로 든든할지며 두루 살펴보고 안전히 쉬리니

¹⁸Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.

¹⁹네가 누워도 두렵게 할 자가 없겠고 많은 사람이 네게 첨을 드리리라

¹⁹Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.

²⁰그러나 악한 자는 눈이 어두워서 도망할 곳을 찾지 못하리니 그의 소망은 기운이 끊침이리라

²⁰Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.