1Da tok Job til orde og sa:
1 Gaa no Ayuba tu ka ne:
2Ja sannelig, I er de rette folk, og med eder dør visdommen ut.
2 «Sikka si araŋ no ga ti bayraykooney, Laakal mo ga bu araŋ banda!
3Også jeg har forstand, likesom I, jeg står ikke tilbake for eder, og hvem vet ikke dette?
3 Amma ay mo gonda fahamay, manti araŋ hinne no bo. Yana gaze araŋ gaa. Day, man boro kaŋ si harey din dumi bay?
4Til spott for mine venner er jeg, jeg som ropte til Gud og fikk svar; til spott er jeg, den rettskafne og ulastelige.
4 I n'ay ciya danga boro kaŋ te haari hari nga coro se. Ay, boro kaŋ na adduwa te Irikoy gaa, A tu ay se mo. Adilante no ay, cimi toonante koy, I n'ay ciya haari hari mo.
5Ulykken fortjener bare forakt efter de trygges mening; forakt venter dem hvis fot vakler.
5 Boro kaŋ goono ga maa ndunnya kaani, A bina ra a ga donda masiiba ka ne a go soolante boro kaŋ ca ga ba ka tansi din se.
6Ødeleggeres telt blir i ro, og trygge er de som egger Gud til vrede, de som fører sin gud i sin hånd*. / {* HAB 1, 11.}
6 Fondo kosaraykoy nangorayey ga te albarka, Borey kaŋ yaŋ ga Irikoy zokoti mo ga goro baani samay, I gonda ngey tooro mo ga gaay ngey kambey ra.
7Men spør du dyrene, de skal lære dig, og himmelens fugler, de skal si dig det,
7 Amma sohõ ni ma ganji hamey hã, I ga ni dondonandi mo. Beene batama curayzey mo ga ci ni se.
8eller tal til jorden, og den skal lære dig, og havets fisker skal fortelle dig det.
8 Wala ma salaŋ ganda laabo se, a ga ni dondonandi. Teeku hamey mo ga dede ni se.
9Hvem skjønner ikke av alt dette at det er Herrens hånd som har skapt det,
9 Woodin yaŋ kulu ra, Man wo kaŋ mana bay kaŋ Rabbi kamba no ka woodin goy?
10han som har i sin hånd hver levende sjel og hvert menneskelegemes ånd?
10 A kambe ra no fundikooni kulu fundi bara, Hala nda Adam-izey kulu fulanzam funsuyaŋey.
11Mon ikke øret prøver ord, likesom ganen smaker mat?
11 Hanga, manti a ga sanni neesi no, Sanda mate kaŋ cine deene ga nga ŋwaaro taba?
12Hos gråhårede er visdom, og langt liv gir forstand.
12 Laakal go arkusu zeeney do, Aloomar kuuku ra mo no fahamay bara.
13Hos ham er visdom og velde, ham hører råd og forstand til.
13 Irikoy se no laakal da hina bara, A do mo no saaware da fahamay go.
14Se, han river ned, og det bygges ikke op igjen; han stenger for en mann, og det lukkes ikke op.
14 A go, a ga zeeri, daama si no borey ma ye ka cina. A ga boro daabu, fitiyaŋ daama si no mo.
15Han demmer for vannene, og de tørker bort, og han slipper dem løs, og de velter om jorden.
15 A ga beene hari ganji, hala nango ma koogu, Koyne, a ga ye k'a taŋ mo, Hal a ma laabu ŋwa.
16Hos ham er styrke og visdom; i hans makt er både den som farer vill, og den som fører vill.
16 Hina nda laakal si kal a se. Halliko da boro kaŋ a ga halli, ikulu a wane yaŋ no.
17Han fører rådsherrer bort som fanger, og dommere gjør han til dårer.
17 A ga saawarekoy ku ka kond'ey, A ga alkaaley ciya saamoyaŋ.
18Kongers tvangsbånd løser han og binder rep om deres lender.
18 A ga bonkooney hawyaŋ sisirey feeri, K'i cantey haw da guddama.
19Han fører prester bort som fanger, og mektige menn støter han ned.
19 A ga alfagey ku ka kond'ey, A ga hinkoyey mo zeeri.
20Han fratar prøvede menn mælet og oldinger deres innsikt.
20 A ga sanni gonitaraykoyey dangandi, A ga dottijey fayanka ta i gaa mo.
21Han utøser forakt over fyrster, og de sterkes belte løser han.
21 A ga donda-caray gusam koy-izey boŋ, A ga gaabikooney guddamey feeri.
22Han drar det skjulte frem av mørket og fører dødsskygge frem i lyset.
22 A ga kubay ra gundu fisi ka kaa taray, A ga buuyaŋ biya bangandi taray kwaaray.
23Han lar folkene bli store, og han lar dem gå til grunne; han gir folkene vidt rum, og han fører dem bort.
23 A ga ndunnya dumey ciya iboobo, a ma ye k'i halaci. A m'i yulwandi, ka kond'ey tamtaray mo.
24Høvdingene i landet fratar han forstanden og lar dem fare vill i et uveisomt øde;
24 A ga ndunnya boro beerey fahamay ta i gaa, A ga naŋ i ma te boŋdaray saaji ra naŋ kaŋ fondo si no.
25de famler i mørke uten lys, og han lar dem rave likesom drukne.
25 I goono ga dadab kubay ra, kaari si no. A ga naŋ i ma dira ka teeni sanda boro kaŋ bugu cine.