1Og Herren talte til Moses og sa:
1 Rabbi salaŋ Musa se koyne ka ne:
2Send avsted menn for å utspeide Kana'ans land, som jeg nu vil gi Israels barn! En mann for hver fedrenestamme skal I sende; hver av dem skal være en høvding blandt folket.
2 «Ni ma boroyaŋ donton i ma windi ka Kanaana laabo guna, laabo kaŋ ay ga no Israyla izey se. I kaayey kundey kulu ra ni ma boro fo donton, i boro fo kulu ma ciya jine boro i game ra.»
3Da sendte Moses dem fra ørkenen Paran efter Herrens ord; alle var de overhoder for Israels barn.
3 Kala Musa n'i donton Rabbi sanno boŋ, i ma fun Paran ganjo ra. Borey din kulu jine boro yaŋ no Israyla izey boŋ.
4Og dette var deres navn: For Rubens stamme Sammua, Sakkurs sønn,
4 I maayey neeya: Ruben kunda wane: Zakkur ize Sammuwa.
5for Simeons stamme Safat, Horis sønn,
5 Simeyon kunda wane: Hori ize Safat.
6for Juda stamme Kaleb, Jefunnes sønn,
6 Yahuda kunda wane: Yefunna ize Kaleb.
7for Issakars stamme Jigeal, Josefs sønn,
7 Isakar kunda wane: Yusufu ize Igal.
8for Efra'ims stamme Hosea, Nuns sønn,
8 Ifraymu kunda wane: Nun ize Hoseya.
9for Benjamins stamme Palti, Rafus sønn,
9 Benyamin kunda wane: Rafu ize Palti.
10for Sebulons stamme Gaddiel, Sodis sønn,
10 Zabluna kunda wane: Sodi ize Gaddiyel.
11for Josefs stamme, for Manasse stamme Gaddi, Susis sønn,
11 Yusufu kunda wane, sanda Manasse kunda nooya: Susi ize Gaddi.
12for Dans stamme Ammiel, Gemallis sønn,
12 Dan kunda wane: Gemmalli ize Amiyel.
13for Asers stamme Setur, Mikaels sønn,
13 Aser kunda wane: Munkayla ize Setur.
14for Naftali stamme Nahbi, Vofsis sønn,
14 Naftali kunda wane: Bofsi ize Nabi.
15for Gads stamme Ge'uel, Makis sønn.
15 Gad kunda wane: Maci ize Guyel.
16Dette var navnene på de menn som Moses sendte for å utspeide landet; men Moses gav Hosea, Nuns sønn, navnet Josva.
16 Borey kaŋ yaŋ Musa donton i ma windi ka laabo ra guna, i maayey nooya. Musa na Nun ize Hoseya maa daŋ Yasuwa.
17Og Moses sendte dem for å utspeide Kana'ans land, og han sa til dem: Dra op her til sydlandet og stig op i fjellene
17 Musa binde n'i donton i ma windi Kanaana laabo ra, k'a guna. A ne i se: «Wa ziji fondo woone ra ka koy Negeb* laabo ra, ka kaaru tudey boŋ mo.
18og se hvordan landet er, og om folket som bor der, er sterkt eller svakt, om det er lite eller stort,
18 Wa laabo guna, mate kaŋ cine no a bara. Wa borey kaŋ go a ra da goray mo guna, hal i gonda gaabi wala i sinda; hal i ga baa gumo, wala i si baa.
19og hvordan det land er som det bor i, om det er godt eller dårlig, og hvordan de byer er som det bor i, om det bor i leire eller i festninger,
19 Wa guna mo mate kaŋ cine no laabo kaŋ ra i goono ga goro bara nd'a, hala ihanno no, wala ilaalo no, da mate kaŋ cine no kwaarey kaŋ ra i goono ga goro go, hala bukka yaŋ ra no i go, wala birni gaabikooni yaŋ ra no i go.
20og hvordan jorden er, om den er fet eller mager, om det er trær der eller ikke! Vær ved godt mot og ta med eder av landets frukt! Det var nettop på den tid de første druer blev modne.
20 Laabo bumbo mo, wa guna hal a gonda gaabi wala a sinda, hala tuuri-nya yaŋ go no wala i si no. Araŋ ma te dabari mo ka kande laabo dumi ize fooyaŋ.» (Alwaato din mo no ga ti reyzin izey boŋ-jina waate).
21Så drog de da op og utspeidet landet fra ørkenen Sin til Rehob, bortimot Hamat.
21 I binde koy ka ziji. I na laabo fintal za Zin saajo gaa kal a ma koy Rehob, naŋ kaŋ boro ga furo Hamat.
22De drog op til sydlandet og kom til Hebron; der bodde Akiman, Sesai og Talmai, Anaks barn - Hebron var bygget syv år før Soan i Egypten.
22 I ziji Negeb hara ka koy to Hebron, naŋ kaŋ Ahiman da Sesay da Talmay go, Anak ize yaŋ no. (Hebron wo, i n'a cina, a to jiiri iyye za i mana Zowan cina Misira laabo ra.)
23Så kom de til Eskol-dalen; der skar de av en vinranke med en drueklase, og den bar to mann mellem sig på en stang; likeledes tok de granatepler og fikener.
23 Borey kaa Eskol gooro ra. I na reyzin kambe fo dumbu noodin kaŋ gonda reyzin ize fafa fo. I boro hinka n'a jare goobu fo gaa. I kande garenad* da jeejay* ize yaŋ mo.
24Dette sted blev kalt Eskol-dalen* efter den drueklase som Israels barn skar av der. / {* d.e. drueklasens dal.}
24 I na nango maa ce Eskol, reyzin ize fafa kaŋ Israyla izey dumbu noodin ka jare se.
25Da firti dager var til ende, vendte de tilbake efter å ha utspeidet landet.
25 Jirbi waytaaci banda no i ye ka kaa ka fun laabo fintalyaŋo do.
26De gikk avsted og fant Moses og Aron og hele Israels barns menighet i ørkenen Paran, i Kades, og gav dem og hele menigheten beskjed om hvad de hadde sett, og viste dem landets frukt.
26 I ye ka kaa. I kay Musa nda Haruna nda Israyla izey kulu jine, noodin Paran ganjo ra, Kades haray. I kande ngey nda jama kulu se baaru. I na laabo albarka mo cabe i se.
27De fortalte ham og sa: Vi kom til det land du sendte oss til, og det flyter virkelig med melk og honning, og her er dets frukt.
27 I ci Musa se ka ne: «Iri furo laabo kaŋ ni n'iri donton din ra. Daahir no a ga wa da yu bambari, a albarka mo neeya.
28Men det folk som bor i landet, er sterkt, og byene er som festninger og meget store; der så vi også Anaks barn.
28 Amma borey kaŋ yaŋ go laabo ra da goray din gonda gaabi. Kwaarey mo gonda wongu fuyaŋ kaŋ ga beeri gumo. Iri di gorzoyaŋ mo noodin.
29Amalekittene bor i sydlandet, og hetittene og jebusittene og amorittene bor i fjellbygdene, og kana'anittene bor ute ved havet og langsmed Jordan.
29 Amalekancey go Negeb hara ga goro. Hittancey da Yebusancey da Amorancey mo go tondey ra ga goro. Kanaanancey mo go teeko do haray, da Urdun* jarga ga goro.»
30Men da folket knurret mot Moses, søkte Kaleb å stagge dem og sa: Vi vil dra op og ta landet i eie; vi skal nok få det i vår makt.
30 Kala Kaleb na jama dangandi Musa jine ka ne: «Wa kaa, iri ma ziji ka koy sohõ k'a ŋwa, zama iri gonda hina ka te zaama!»
31Men de menn som hadde vært med ham der op, sa: Vi makter ikke å dra op mot det folk; for det er sterkere enn vi.
31 Amma borey kaŋ nga nd'ey koy ne: «Iri sinda hina ka wongu nda borey din, zama i ga bisa iri gaabi.»
32Og de talte ille blandt Israels barn om det land de hadde utspeidet, og sa: Det land vi drog igjennem for å utspeide det, er et land som fortærer* sine innbyggere, og alle de vi så der, var høivoksne folk; / {* ved de kriger som føres der.}
32 Hal i kande baaru laalo Israyla izey se laabo kaŋ i koy ka guna din boŋ. I soobay ka ne: «Laabo kaŋ iri koy k'a windi ka guna din, laabu no kaŋ ga nga gorokoy ŋwa. Borey kulu kaŋ iri di a ra mo, boro kuuku yaŋ no gumo.
33der så vi kjempene, Anaks barn av kjempeætten, og mot dem var vi i våre egne øine som gresshopper, og det syntes også de at vi var.
33 Noodin iri di baa Nefilimyaŋ*, kaŋ ga ti Anak izeyaŋ, kaŋ fun Nefilim gaa. Iri diyaŋ gaa iri ga hima do-izeyaŋ. Yaadin mo no iri go i diyaŋ gaa.»