1Av David. Til dig, Herre, løfter jeg min sjel.
1 Dawda wane no. Ya Rabbi, ni gaa no ay g'ay bina ye!
2Min Gud, til dig har jeg satt min lit; la mig ikke bli til skamme, la ikke mine fiender fryde sig over mig!
2 Ya ay Irikoyo, ni gaa no ay ga de, Ma s'ay naŋ ya haaw. Ma si naŋ ay ibarey ma zaama te ay boŋ.
3Ja, ingen av dem som bier på dig, skal bli til skamme; de skal bli til skamme som er troløse uten årsak.
3 Oho, boro kaŋ ga hangan ni se, a si haaw. Borey kaŋ yaŋ ga amaana ŋwa sabaabu kulu si, Ngey no ga haaw.
4Herre, la mig kjenne dine veier, lær mig dine stier!
4 Ya Rabbi, ma ni fondey cabe ay se, M'ay dondonandi nda ni fondey.
5Led mig frem i din trofasthet og lær mig! for du er min frelses Gud, på dig bier jeg hele dagen.
5 M'ay candi ni cimo ra, m'ay dondonandi. Zama nin no ga ti Irikoy, ay faaba wano. Ni se no ay ga hangan zaari muudu.
6Herre, kom din barmhjertighet i hu og din miskunnhets gjerninger! for de er fra evighet.
6 Ya Rabbi, ma fongu ni bakarawo da ni baakasinay suujey, Zama za doŋ-doŋ kaŋ sinda me i go no.
7Kom ikke min ungdoms synder og mine misgjerninger i hu! Kom mig i hu efter din miskunnhet for din godhets skyld, Herre!
7 Ma si fongu ay zankataray zunubey, wala ay taaley. Ya Rabbi, ma fongu ay gaa ni baakasinay suujo boŋ, Ni booriyaŋo sabbay se.
8Herren er god og rettvis; derfor lærer han syndere veien.
8 Rabbi ya booriyankoy da adilitaraykoy no, Woodin se no a ga zunubikooney dondonandi fonda ra.
9Han leder de saktmodige i det som rett er, og lærer de saktmodige sin vei.
9 A ga borey kaŋ yaŋ sinda boŋbeeray candi cimi ciiti ra. A ga ngey kaŋ yaŋ sinda boŋbeeray dondonandi nga fonda.
10Alle Herrens stier er miskunnhet og trofasthet imot dem som holder hans pakt og hans vidnesbyrd.
10 Rabbi fondey kulu ya baakasinay suuji nda cimi no borey kaŋ yaŋ ga haggoy d'a alkawlo d'a seedey se.
11For ditt navns skyld, Herre, forlat mig min misgjerning! for den er stor.
11 Ya Rabbi, ni maa sabbay se m'ay zunubo yaafa, zama a ga beeri no.
12Hvem er den mann som frykter Herren? Ham lærer han den vei han skal velge.
12 Boro woofo no ga humburu Rabbi? Rabbi no g'a koy dondonandi fondo kaŋ a ga hima ka suuban.
13Hans sjel skal stadig ha det godt, og hans avkom skal arve landet.
13 A koy ga goro nda albarka, a banda mo ga laabo tubu.
14Herren har fortrolig samfund med dem som frykter ham, og hans pakt skal bli dem kunngjort.
14 Rabbi gundo go borey kaŋ yaŋ ga humbur'a banda, A ga nga sappa cabe i se mo.
15Mine øine er alltid vendt til Herren, for han drar mine føtter ut av garnet.
15 Ay moy, waati kulu Rabbi do haray no i ga guna, Zama a g'ay cey soolam ka kaa hirrimi ra.
16Vend dig til mig og vær mig nådig! for jeg er enslig og elendig.
16 Ma bare ay do, ma gomni goy te ay se mo, Zama ay go faaji nda taabi ra.
17Mitt hjertes angst har de* gjort stor; før mig ut av mine trengsler! / {* d.e. mine fiender.}
17 Ay bina taabo tonton, ni m'ay kaa ay masiibey ra.
18Se min elendighet og min nød, og forlat mig alle mine synder!
18 Ma laakal ye ay kankamo d'ay taabey gaa, M'ay zunubey kulu yaafa mo.
19Se mine fiender, de er mange, og de hater mig med urettferdig hat.
19 Ma laakal d'ay ibarey, zama i ga baa, I ga konna ay mo da konnari laalo.
20Bevar min sjel og redd mig, la mig ikke bli til skamme! for jeg tar min tilflukt til dig.
20 M'ay fundo haggoy k'ay faaba, Hala ay ma si haaw, zama ni do no ay ga tugu.
21La uskyld og opriktighet verge mig! for jeg bier på dig.
21 Naŋ cimi toonante da sabayaŋ m'ay hallasi, Zama ni se no ay ga hangan.
22Forløs, Gud, Israel av alle dets trengsler!
22 Ya Irikoy, ni ma Israyla fansa ka kaa nga taabey kulu ra.