1Til sangmesteren, efter Mutlabbén*; en salme av David. / {* betydningen ukjent.}
1 Doonkoy jine bora se. I m'a doon da subo kaŋ ga ne: «Ma bu ize aro se». Dawda wane no.
2Jeg vil prise Herren av hele mitt hjerte, jeg vil forkynne alle dine undergjerninger.
2 Ay ga saabu Rabbi se d'ay bina kulu. Ay ga ni dambara goyey kulu dede.
3Jeg vil glede og fryde mig i dig, jeg vil lovsynge ditt navn, du Høieste,
3 Ya nin kaŋ ga bisa ikulu, Ay ga farhã da farhã beeri ni do, Ay ma sifayaŋ baytu te ni maa gaa.
4fordi mine fiender viker tilbake, faller og omkommer for ditt åsyn.
4 D'ay ibarey na banda bare, I ga kati no ka halaci ni jine.
5For du har hjulpet mig til rett og dom, du har satt dig på tronen som rettferdig dommer.
5 Zama ni n'ay cimo d'ay sabaabo tabbatandi. Ni goro karga boŋ ka cimi ciiti te.
6Du har truet hedningene, tilintetgjort den ugudelige; deres navn har du utslettet evindelig og alltid.
6 Ni deeni dumi cindey gaa, ni na boro laaley halaci. Ni n'i maa tuusu hal abada abadin.
7Fiendenes boliger er helt ødelagt for all tid, og byene har du omstyrtet, deres minne er tilintetgjort.
7 Ibarey ban parkatak, i ciya batama koonu hal abada, Gallu beerey mo kaŋ ni zeeri, boro si baa fongu i gaa.
8Og Herren troner til evig tid, han har reist sin trone til dom,
8 Amma Rabbi goono ga goro hal abada. A na nga karga sinji ciiti sabbay se.
9og han dømmer jorderike med rettferdighet, han avsier dom over folkene med rettvishet.
9 A ga ciiti ndunnya se adilitaray ra. Mate kaŋ ga saba boŋ no a ga ciiti te ndunnya dumey se.
10Og Herren er en borg for den undertrykte, en borg i nødens tider.
10 Rabbi ga ciya wongu fu kuuku borey kaŋ yaŋ i goono ga kankam din se, Wongu fu kuuku no taabi alwaati ra.
11Og de som kjenner ditt navn, stoler på dig; for du har ikke forlatt dem som søker dig, Herre!
11 Borey kaŋ yaŋ na ni maa bay mo ga de ni gaa, Zama nin, ya Rabbi, ni si ni ceecikoy furu.
12Lovsyng Herren, som bor på Sion, kunngjør blandt folkene hans store gjerninger!
12 Wa sifayaŋ baytu te Rabbi se, Nga kaŋ goono ga goro Sihiyona ra. W'a goyey baaru fe ndunnya dumey se.
13For han som hevner blod, kommer de elendige i hu, han glemmer ikke deres skrik.
13 Zama nga kaŋ ga kuri munyaŋ faasa goono ga fongu taabantey gaa, A si dinya i hẽeno mo.
14Vær mig nådig, Herre! Se det jeg må lide av dem som hater mig, du som løfter mig op fra dødens porter,
14 Ya Rabbi, nin kaŋ g'ay sambu ay ma fun buuyaŋ windi meyey gaa, M'ay suuji, ma guna taabi kaŋ ay goono ga haŋ ay ibarey kambe ra,
15forat jeg skal forkynne all din pris, i Sions datters porter fryde mig i din frelse.
15 Zama ay ma du ka ni saabuyaŋey kulu dede Sihiyona* ize wayo windi meyey ra, Zama ay ma farhã ni faaba ra mo.
16Hedningene er sunket i den grav de gravde; deres fot er fanget i det garn de skjulte.
16 Dumi cindey kaŋ guusey kaŋ i fansi din ra. I cey sarku asuuta kaŋ i hirri din gaa mo.
17Herren er blitt kjent, han har holdt dom; han fanger den ugudelige i hans egne henders gjerning. Higgajon*. Sela. / {* kanskje et musikalsk uttrykk.}
17 Rabbi na nga boŋ bangandi nga cimi ciito do. I ga ilaalo zorti k'a di da nga bumbo kambe goyey. Wa fongu woodin gaa ka dangay.
18De ugudelige skal fare ned til dødsriket, alle hedninger, som glemmer Gud.
18 I ga boro laaley ye Alaahara, Sanda ndunnya dumey kulu kaŋ dinya Irikoy nooya.
19For ikke skal den fattige glemmes for all tid; de saktmodiges håp skal ikke gå til grunne for evig.
19 Zama manti waati kulu no Irikoy ga dinya laamikoy gaa bo, Taabante beeje mo si halaci hal abada.
20Reis dig, Herre! La ikke mennesker få makt, la hedningene bli dømt for ditt åsyn!
20 Ya Rabbi, ma tun! Boro ma si du ka te zaama. I ma dumi cindey ciiti ni jine.
21La frykt komme over dem, Herre! La hedningene kjenne at de er mennesker! Sela.
21 Ya Rabbi, m'i humburandi. Dumi cindey ma bay kaŋ ngey ya boroyaŋ hinne day no. (Wa dangay)