Paite

Danish

Romans

8

1Huaijiakin, tun jaw Kris Jesu a omte adingin, siamlouh tansakna himhim a omta kei hi.
1Så er der da nu ingen Fordømmelse for dem, som ere i Kristus Jesus.
2Kris Jesu a Hinna Kha dan in khelhna leh sihna dan akipan honsuakta sakta ngala.
2Thi Livets Ånds Lov frigjorde mig i Kristus Jesus fra Syndens og Dødens Lov.
3Sa jiaka dan a hat louh a, ahihtheih vual louh tuh, Pathianin, amah Tapa ngei, khelhna sa gilou bang puin, khelhna thoihna dia honsawlin, sa a khelhna om tuh siamlouh a tangsakta ahi,
3Thi det, som var Loven umuligt, det, hvori den var afmægtig ved Kødet, det gjorde Gud, idet han sendte sin egen Søn i syndigt Køds Lighed og for Syndens Skyld og således domfældte Synden i Kødet,
4Sa dan juilou a Kha dan jui zote eimaha danin a ngiat diktatna tuh tangtuna a om theihna dingin.
4for at Lovens Krav skulde opfyldes i os, som ikke vandre efter Kødet, men efter Ånden.
5Sa dana omten sa lam thilte a lunggulh nak uh; Kha dana omten bel Kha lam thilte a lunggulh nak uhi.
5Thi de, som lade sig lede af Kødet, hige efter det kødelige; men de, som lade sig lede af Ånden, hige efter det åndelige.
6Sa lam thilte deih jaw sihna ahi ngala, Kha lam thil deih bel hinna leh khamuanna ahi;
6Thi Kødets Higen er Død, men Åndens Higen er Liv og Fred,
7Sa deihdan jaw Pathian douna a hih jiakin. Huai tuh Pathian danin a om ngal keia, om leng a om theikei himhim ahi.
7efterdi Kødets Higen er Fjendskab imod Gud, thi det er ikke Guds Lov lydigt, det kan jo ikke heller være det.
8Huchiin, saa omten Pathian a kipaksak theikei uh.
8Og de, som ere i Kødet, kunne ikke tækkes Gud.
9Himahleh, Pathian Kha noumaua a om taktak leh, saa om na hi kei ua, Khaa om na hi jaw uhi. Ahihhangin kuapeuh Kris Kha neilou jaw amaha ahi kei.
9I derimod ere ikke i Kødet, men i Ånden, om ellers Guds Ånd bor i eder. Men om nogen ikke har Kristi Ånd, så hører han ham ikke til.
10Kris noumaua om ngal leh, khelhna jiakin pumpi a si ahi; kha tuh dikna jiakin a hing ahi.
10Men om Kristus er i eder, da er vel Legemet dødt på Grund at Synd, men Ånden er Liv på Grund af Retfærdighed.
11Himahleh misi laka kipan Jesu kaithou nawnpa Kha nou maua a om leh, misi laka kipan Kris Jesu kaithou nawnpan, noumaua om a Kha pansanin na pumpi sitheite uh a hihhing sam ding hi.
11Men om hans Ånd, der oprejste Jesus fra de døde, bor i eder, da skal han, som oprejste Kristus fra de døde, levendegøre også eders dødelige Legemer ved sin Ånd, som bor i eder.
12Huaijiakin, unaute aw, bat i nei; sa dana om dingin sa lakah bel ahi kei;
12Altså, Brødre! ere vi ikke Kødets Skyldnere, så at vi skulde leve efter Kødet;
13Sa dana na om u leh, na si mahmah ding uhi; ahihhangin pumpi thilhihte Kha a na hihlup jel u leh na hing ding uhi.
13thi dersom I leve efter Kødet, skulle I dø, men dersom l ved Ånden døde Legemets Gerninger, skulle I leve.
14Pathian Kha pia om peuhmah te jaw, Pathian tate ahi ngal ua.
14Thi så mange som drives af Guds Ånd, disse ere Guds Børn.
15Laua om nawn dingin sikha hihna kha na tang uh ahi ngal keia; ta hihna kha na tang uh ahi jaw. Abba! Pa! chia, i kikou chiangin,
15I modtoge jo ikke en Trældoms Ånd atter til Frygt, men I modtoge en Sønneudkårelses Ånd, i hvilken vi råbe: Abba, Fader!
16Kha mahmahin, eimah kha toh, Pathian tate i hi chih hontheisak hi;
16Ånden selv vidner med vor Ånd, at vi ere Guds Børn.
17Huan, tate i hih leh, gou luahpihte i hi hi; Pathian gouluahte, Kris luahpihte i hi a; a kianga pahtawia i om sam theihna dinga amah i thuakpih taktak leh.
17Men når vi ere Børn, ere vi også Arvinger, Guds Arvinger og Kristi Medarvinger, om ellers vi lide med ham for også at herliggøres med ham.
18Tulai a thuaknate peuh denchianga i tunga thupina hihlat ding toh tehpihthamin kasep kei.
18Thi jeg holder for, at den nærværende Tids Lidelser ikke ere at regne imod den Herlighed, som skal åbenbares på os.
19Thilsiam tengteng ten, lamen mahmah in, Pathian tate honglatna a ngaklah mahmah ngal ua.
19Thi Skabningens Forlængsel venter på Guds Børns Åbenbarelse.
20Thilsiam tengtengte thil thulimlou thuthua om sakin a omta uh; a ut ua om ahi kei ua, lametnaa a omsakpa jiak ahi jaw hi;
20Thi Skabningen blev underlagt Forfængeligheden, ikke med sin Villie, men for hans Skyld, som lagde den derunder,
21Thilsiam tengteng leng siatna sikhaa kipan suahtaksakin a om ding ua, Pathian tate noplenna thupia lut ding ahi ngal ua.
21med Håb om, at også Skabningen selv skal blive frigjort fra Forkrænkelighedens Trældom til Guds Børns Herligheds Frihed.
22Thilsiam tengteng tu tanin thum leh nauveina thuakin a om uh chih i thei ngal ua.
22Thi vi vide, at hele Skabningen tilsammen sukker og er tilsammen i Veer indtil nu.
23Thilsiamte kia hilou-in, eite ngei, Kha gahmasa tengte leng, ta hihna kilatna, i pumpi tatna ngakin i lungsimin i mau sam ngal ua.
23Dog ikke det alene, men også vi selv, som have Åndens Førstegrøde, også vi sukke ved os selv, idet vi forvente en Sønneudkårelse, vort Legemes Forløsning.
24Hiai lametnaa hotdam i hi ngal ua. Himahleh muh theih gige lametna jaw lametna ahi kei. Kuan a muh theih gige a lamena?
24Thi i Håbet bleve vi frelste. Men et Håb, som ses, er ikke et Håb; thi hvad en ser, hvor kan han tillige håbe det?
25I muh louhpen i lamet lebel i ngak teitei hi.
25Men dersom vi håbe det, som vi ikke se, da forvente vi det med Udholdenhed.
26Huchimahbangin, Khain i hatlouhna ah hon huh jel; bangchia thum ding ahia chih i thei ngal kei ua; himahleh Khain mauna gen vuallouhin honthum sak jel hi.
26Og ligeledes kommer også Ånden vor Skrøbelighed til Hjælp; thi vi vide ikke, hvad vi skulle bede om, som det sig bør, men Ånden selv går i Forbøn for os med uudsigelige Sukke.
27Huan, Pathian deihlam bang jelin misiangthoute a thum sak jel jiakin, lungtang Enpan Kha deihlam a thei jel ahi.
27Og han, som ransager Hjerterne, ved, hvad Åndens Higen er, at den efter Guds Villie går i Forbøn for hellige.
28Huan, Pathian itte, aman a seh banga a sapte adin, a hoihna ding un bangkimin a sep sak chiat chih i thei hi:
28Men vi vide, at alle Ting samvirke til gode for dem, som elske Gud, dem, som efter hans Beslutning ere kaldede.
29A theih kholhte amah Tapa bang taka om dingin a sep khol ngala, a Tapa tuh unau tampite laka ta masapen a honghih theihna dingin.
29Thi dem, han forud kendte, forudbestemte han også til at blive ligedannede med hans Søns Billede, for at han kunde være førstefødt iblandt mange Brødre.
30Huan, a seh kholhte tuh a sam laia; huan a sapte tuh siam a tangsak laia; huan, siam a tansakte tuh a pahtawi lai hi.
30Men dem, han forudbestemte, dem kaldte han også; og dem, han kaldte, dem retfærdiggjorde han også; men dem, han retfærdiggjorde, dem herliggjorde han også.
31Huai thu ah bang i gen dia leh? Pathian ei lama a pan leh kuan ahia hondou thei ding?
31Hvad skulle vi da sige til dette? Er Gud for os, hvem kan da være imod os?
32Amah Tapa ngei leng hawi loua, i vek ua dinga pepan thil tengteng leng a thawnin a honpe tawk kei dia hia?
32Han, som jo ikke sparede sin egen Søn, men gav ham hen for os alle, hvorledes skulde han ikke også med ham skænke os alle Ting?
33Pathian mi telte kuan ahia hek ding? Siamtangsakpapen Pathian ahi ngala.
33Hvem vil anklage Guds udvalgte? Gud er den, som retfærdiggør.
34Kuan ahia siamlouh tangsak ding? Si pen Kris Jesu ahi ngala; ahi, thou nawn zotaa, Pathian taklama oma hon-gensakpa ahi.
34Hvem er den, som fordømmer? Kristus er den, som er død, ja, meget mere, som er oprejst, som er ved Guds højre Hånd, som også går i Forbøn for os.
35Kris itna akipan kuan ahia honkhen ding? Gimthuaknain hia, lungngaihnain hia, sawina in hia, tamin hia, vuaktanna in hia, lauhhuaina in hia, temsauin hia honkhen ding?
35Hvem skal kunne skille os fra Kristi Kærlighed? Trængsel eller Angst eller Forfølgelse eller Hunger eller Nøgenhed eller Fare eller Sværd?
36Nangmah jiakin ni tumin thahin ka om uh; belam goh dingte banga sim ka hi uh, chih gelh bangin.
36som der er skrevet: "For din Skyld dræbes vi den hele Dag, vi bleve regnede som Slagtefår."
37Khen lou hial ding, huaite tengtengah, honitna jiakin, vualtungtuangte sanga tungtuang jaw i hi hi.
37Men i alt dette mere end sejre vi ved ham, som elskede os.
38Sihna hiam, hinna hiam, angelten hiam. Lalnate hiam. Thilomlelte hiam, thilhongomdingte hiam, thilhihtheihna hiam,Sanna hiam, thukna hiam, thilsiam dangte himhim hiamin leng, i Toupa Kris Jesua om Pathian itna akipan, honkhen theikei ding chih diktakin ka thei ngala.
38Thi jeg er vis på, at hverken Død eller Liv eller Engle eller Magter eller noget nærværende eller noget tilkommende eller Kræfter
39Sanna hiam, thukna hiam, thilsiam dangte himhim hiamin leng, i Toupa Kris Jesua om Pathian itna akipan, honkhen theikei ding chih diktakin ka thei ngala.
39eller det høje eller det dybe eller nogen anden Skabning skal kunne skille os fra Guds Kærlighed i Kristus Jesus, vor Herre.