¹Huan, Paulain kho sak uk a tawnsuak masa a, Korinth khua Apollo a om kalin Ephesa khua a tunga, nungjui khute hiam a mu a.

¹Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.

²Huan, aman a kiang uah, na gintak tung lai un Kha Siangthou na tang u hia? a chi a. Huan, amau, a kiangah, tang lou, Kha Siangthou a om chih himhim jak leng ka za kei uh, a chi ua.

²Och han frågade dessa: »Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?» De svarade honom: »Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given.»

³Huan, aman, bang baptisma ah ahia na tan uh? a chi a. Amau, Johan baptisma ah, a chi uh.

³Han frågade: »Vilken döpelse bleven I då döpta med?» De svarade: »Vi döptes med Johannes' döpelse»

⁴Huan, Paulain, Johanin jaw a nunga hongpaipa -huai tuh Jesu ahi- gingta dinga mite hilhin kisikna baptismain a baptis jel ahi, a chi a.

⁴Då sade Paulus: »Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro.»

⁵Huan, huai thu a jak tak un Toupa Jesu minin baptisma a tangta uh.

⁵Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.

⁶Huan, Paulain a tunguah a khut a koiha, kha siangthou a tunguah a hongtungta a; huchiin pau theihlouhin thu a gen ua; Pathian thu leng a hilhta uhi.

⁶Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.

⁷A vek un, piching sawm leh nih khawng ahi uh.

⁷Och tillsammans voro de vid pass tolv män.

⁸Huan, Paula tuh kikhopna in ah a lut jela, kha thum phial hangtakin thu a gena, Pathian gamlam thu ah a sela, mi a thuzoh jel hi.

⁸Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.

⁹Himahleh, a khen a chihmoh ua, a gingta nuam kei ua, mipi maa Lam tuh a gensiat tak un, aman amaute a paisana, nungjuite a pituama, nitengin Tairanna thuhilhna in ah a sel jel hi.

⁹Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om »den vägen», vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.

¹⁰Huchibang ngenin kum nih phial a hiha; huchiin Asia gama om tengteng, Judate leh Grikten leng, Toupa thu a zata uhi.

¹⁰Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.

¹¹Huan, Pathianin Paula khutin thillamdang taktak a hihsaka;

¹¹Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.

¹²huchiin a sa akipan kinulna puan khawng hiam, tenthuah khawng hiam damloute kiangah a hontawi ua, a natnate uh a bei jel hi, a sung ua kipan dawite leng a pawt jel uhi.

¹²Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.

¹³Huan, Juda vakvai dawithuthei kuatehiam, Paulain a thu a tangkoupih jel Jesu minin kon vau ahi, chiin, dawi paite tungah Toupa Jesu min a lou vial nak ua.

¹³Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: »Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.

¹⁴Huan, Judami, siampu lian khat, Skevain huchibang hih sam tapa sagih a neia.

¹⁴Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.

¹⁵Himahleh, dawiin, a kiang uah, Jesu ka gingta hi, Paula leng ka thei hi, nou jaw kua na hi ua? a chi a, a donga.

¹⁵Men den onde anden svarade då och sade till dem: »Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?»

¹⁶Huan, dawi pain a honboh a, a nih un a zou a, a nuaisiahta hi, huchiin huai mipa in akipan vuaktang leh liamin a taikheta uhi.

¹⁶Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.

¹⁷Huchiin, Ephesa khua a om tengteng, Judate leh Grikte kiangah leng, huai mi thu a thangta a; huan, a vek un a lau ua, Toupa Jesu min a lianta hi.

¹⁷Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.

¹⁸Huan, a gingtate leng a khen tampi a hong ua, a thilhihte uh thupha a tawi ua, a kipulak uh.

¹⁸Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.

¹⁹Mitkhialdawi hihmi akhen tampiin leng a laibute uh a hontawi khawm ua, mi tengteng mitmuhin a halta uh; huan, a man a sut ua, dangka sing nga hiin a thei uhi.

¹⁹Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.

²⁰Huchi lawmlawma thupiin Toupa thu a dalh a, a zou jel hi.

²⁰På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.

²¹Huan, huai khitin, Paulain, Masidonia gam leh Akaia gam totsuak takdih a, Jerusalem khua a hoh a tuma. Huaia, ka hoh khit chiangin Rome khua ka sik sam ding ahi, a chi a.

²¹Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: »Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom.»

²²Huchiin, amah nasepsakte nih Timothi leh Erasta tuh, Masidonia gamah a paisak phota, amah bel Asia gamah a om tadih hi.

²²Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.

²³Huan, huai lai khawngin Lam jiakin mi buai petmahin a buaita ua.

²³Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående »den vägen».

²⁴Mikhat a min Demitria, dangkachi-a Diana lim bawlpan, a khutsiamte kiangah kilohna tampi a pe jel a.

²⁴Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.

²⁵Huai miin amaute a sam khawma, a nasep bang uh semte toh; huan, a kiang uah, Pute aw, hiai nasepna i hauhna uh ahi chih na thei uhi.

²⁵Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: »I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;

²⁶Hiai Ephesa khua kia hilouin, Asia gam kho kim tengteng phial ah leng, hiai Paulain, khuta bawl pathiante Pathian ahi kei uh, chiin, mi tampi a thuzoh a, a kiheisak khinta ahi chih, noumau ngeiin leng na mu un na ja ua. 2

²⁶men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.

²⁷Huachiin i nasep uh a suan ding chih a lauhuai kia hilouin, pathiannu thupitak Diana biakin leng a honngaineu ding uh. Asia gama mi tengteng leh khovela min a biak jel uh, a thupipi toh, a neu ding chih a lauhuai ahi, a chi a.

²⁷Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende.»

²⁸Huan, huai thu a jak tak un, a heh mahmah ua, Ephesa khua a Diana thupitak ahi, chiin, a kikou uhi.

²⁸När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: »Stor är efesiernas Diana!»

²⁹Huchiin a khuain a buai vekta ua, Gaia leh Aristarkha, Masidonia gama mi, Paula nungjuite, a man ua, kituaktakin etnop in ah a taipih kheukhou uhi.

²⁹Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare

³⁰Huan, Paulain mi laka lut a tup leh nungjuiten a phal kei ua.

³⁰Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.

³¹Huan, Asia gama heutu pente laka khenkhat kuatehiam Paula lawmte ahi ua, a kiangah mi a sawl ua, etnop in ah lut teitei lou dingin a kunkun uhi.

³¹Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.

³²Huan, omkhawmte a nuai ua, mi tamjawin a kikhop san uh leng a theikei uh, khenkhat thu khatin a kikou ua, khenkhat thu dangin a kikou uhi.

³²Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.

³³Huan, mipi laka mi khenkhatin Aleksandar a siamna thu gendan ding a hilhta ua, Judaten amah mi malam ah a sawn phei ua. Huan, Aleksandarin a khutin a jap a, mi tengteng kiangah a siamna thu gen a tum a.

³³Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.

³⁴Himahleh, amah Juda mi ahi chih a theihtak un, dakkal nih khawng, aw kituak takin, Ephesa khua a Diana thupitak ahi, chi ngenin a kikoukou uh.

³⁴Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: »Stor är efesiernas Diana!»

³⁵Huan, kho laigelhpan mipi a sukdaih khitin, Ephesa khua a mite aw, Diana Thupitak biakin leh van akipana milim kia, Ephesa khuate vengmi na hi uh chih, kua ahia theilou om?

³⁵Men stadens kansler lugnade folket och sade: »Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?

³⁶Huchiin hiai thu sel vual ahih louh nungin, na dai dide ding uh ahi, thu nungveng louin bangmah na hih ding uh ahi kei hi.

³⁶Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.

³⁷Hiai mi hiaia non pite uh, biakin lokmi ahi kei ua, i pathiannu gensete leng ahi kei uh.

³⁷Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,

³⁸Huchiin, Demotria leh a lawm khutsiamten leng kua lakah leng thubuai a neih uleh, thubuai genna inte honsain a om ve le, gam ukpate leng a om uhi; kihek uheh.

³⁸Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.

³⁹Thil dang buaina nei him na hih uleh, kikhopna ngeina ah a lem ding uh.

³⁹Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.

⁴⁰Tunia buaina jiakin salh lauhuaiin i omta uhi, a bul om ngellouin; huchi ahi ngala, hiai kikhopna san bangmah gen theilou ding i kei uhiam, a chi a.Huan, huchibang thu a gen khitin omkhawm heutute a kikhenjak sakta hi.

⁴⁰På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva.» Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.

⁴¹Huan, huchibang thu a gen khitin omkhawm heutute a kikhenjak sakta hi.