¹Syn mądry przyjmuje ćwiczenie ojcowskie, ale naśmiewca nie słucha strofowania.

¹En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.

²Każdy będzie pożywał dobrego z owocu ust swoich; ale dusza przewrotnych krzywdy pożywać będzie.

²Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.

³Kto strzeże ust swych, strzeże duszy swojej; kto lekkomyślnie otwiera wargi swe, będzie starty.

³Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka

⁴Dusza leniwego żąda, a nic nie ma; ale dusza pracowitych zbogaci się.

⁴Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.

⁵Słowa kłamliwego nienawidzi sprawiedliwy; ale niezbożny staje się obrzydliwym i shaóbionym.

⁵Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.

⁶Sprawiedliwość strzeże tego, który żyje bez zmazy; ale niezbożność podwraca grzesznika.

⁶Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.

⁷Znajduje się taki co się czyni bogatym, a nie ma nic; i taki, co się czyni ubogim, choć ma wiele bogactw.

⁷Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.

⁸Okup żywota człowieczego jest bogactwo jego; ale ubogi nie słucha łajania.

⁸Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något

⁹Światłość sprawiedliwych jasna: ale pochodnia bezbożnych zgaśnie.

⁹De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.

¹⁰Samą tylko pychą człowiek zwady wszczyna, ale przy tych, co radę przyjmują, jest mądrość.

¹⁰Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.

¹¹Bogactwa źle nabyte umniejszą się; ale kto je zgromadza ręką swą, przyczynia ich.

¹¹Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.

¹²Nadzieja długa wątli serce; ale żądość wypełniona jest drzewem żywota.

¹²Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.

¹³Kto gardzi słowem Bożem, sam sobie szkodzi; ale kto się boi przykazania jego, odniesie nagrodę.

¹³Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.

¹⁴Nauka mądrego jest źródłem żywota ku ochronieniu się sideł śmierci.

¹⁴Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.

¹⁵Rozum dobry daje łaskę; ale droga przewrotnych jest przykra.

¹⁵Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.

¹⁶Każdy ostrożny umiejętnie sobie poczyna; ale głupi rozpościera głupstwo.

¹⁶Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.

¹⁷Poseł niezbożny upada we złe; ale poseł wierny jest lekarstwem.

¹⁷En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.

¹⁸Ubóstwo i zelżywość przyjdzie na tego, który się wyłamuje z karności; ale kto przestrzega upominania, wysławiony będzie.

¹⁸Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.

¹⁹Żądność wypełniona słodka jest duszy; ale odstąpić od złego, głupim jest obrzydliwością.

¹⁹Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.

²⁰Kto chodzi z mądrymi, mądrym będzie; ale kto towarzyszy z głupimi, startym będzie.

²⁰Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.

²¹Nieszczęście grzeszników ściga; ale sprawiedliwym Bóg dobrem nagrodzi.

²¹Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.

²²Dobry człowiek zostawia dziedzictwo synom synów swoich; ale majętność grzesznika sprawiedliwemu zachowana bywa.

²²Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.

²³Obfita żywność na roli ubogich, a drugi ginie przez nieroztropność.

²³De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.

²⁴Kto zawściąga rózgi swej, ma w nienawiści syna swego; ale kto go miłuje, wczas go karze.

²⁴Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.

²⁵Sprawiedliwy je, i nasyca duszę swoję; ale żołądek niezbożnych niedostatek cierpi.

²⁵Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.