¹Então respondeu Bildade, o suíta:

¹Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

²Até quando estareis � procura de palavras? considerai bem, e então falaremos.

²Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

³Por que somos tratados como gado, e como estultos aos vossos olhos?

³Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

⁴Oh tu, que te despedaças na tua ira, acaso por amor de ti será abandonada a terra, ou será a rocha removida do seu lugar?

⁴Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?

⁵Na verdade, a luz do ímpio se apagará, e não resplandecerá a chama do seu fogo.

⁵Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.

⁶A luz se escurecerá na sua tenda, e a lâmpada que está sobre ele se apagará.

⁶Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.

⁷Os seus passos firmes se estreitarão, e o seu próprio conselho o derribará.

⁷Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.

⁸Pois por seus próprios pés é ele lançado na rede, e pisa nos laços armados.

⁸Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;

⁹A armadilha o apanha pelo calcanhar, e o laço o prende;

⁹snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;

¹⁰a corda do mesmo está-lhe escondida na terra, e uma armadilha na vereda.

¹⁰garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.

¹¹Terrores o amedrontam de todos os lados, e de perto lhe perseguem os pés.

¹¹Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.

¹²O seu vigor é diminuído pela fome, e a destruição está pronta ao seu lado.

¹²Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.

¹³São devorados os membros do seu corpo; sim, o primogênito da morte devora os seus membros.

¹³Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

¹⁴Arrancado da sua tenda, em que confiava, é levado ao rei dos terrores.

¹⁴Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

¹⁵Na sua tenda habita o que não lhe pertence; espalha-se enxofre sobre a sua habitação.

¹⁵I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.

¹⁶Por baixo se secam as suas raízes, e por cima são cortados os seus ramos.

¹⁶Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.

¹⁷A sua memória perece da terra, e pelas praças não tem nome.

¹⁷Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.

¹⁸É lançado da luz para as trevas, e afugentado do mundo.

¹⁸Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.

¹⁹Não tem filho nem neto entre o seu povo, e descendente nenhum lhe ficará nas moradas.

¹⁹Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.

²⁰Do seu dia pasmam os do ocidente, assim como os do oriente ficam sobressaltados de horror.

²⁰Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.

²¹Tais são, na verdade, as moradas do, impio, e tal é o lugar daquele que não conhece a Deus.

²¹Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.