¹Prosseguiu Eliú, dizendo:

¹Och Elihu tog till orda och sade:

²Ouvi, vós, sábios, as minhas palavras; e vós, entendidos, inclinai os ouvidos para mim.

²Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

³Pois o ouvido prova as palavras, como o paladar experimenta a comida.

³Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

⁴O que é direito escolhamos para nós; e conheçamos entre nós o que é bom.

⁴Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

⁵Pois Jó disse: Sou justo, e Deus tirou-me o direito.

⁵Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

⁶Apesar do meu direito, sou considerado mentiroso; a minha ferida é incurável, embora eu esteja sem transgressão.

⁶Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»

⁷Que homem há como Jó, que bebe o escárnio como água,

⁷Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

⁸que anda na companhia dos malfeitores, e caminha com homens ímpios?

⁸han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

⁹Porque disse: De nada aproveita ao homem o comprazer-se em Deus.

⁹Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»

¹⁰Pelo que ouvi-me, vós homens de entendimento: longe de Deus o praticar a maldade, e do Todo-Poderoso o cometer a iniqüidade!

¹⁰Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

¹¹Pois, segundo a obra do homem, ele lhe retribui, e faz a cada um segundo o seu caminho.

¹¹Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

¹²Na verdade, Deus não procederá impiamente, nem o Todo-Poderoso perverterá o juízo.

¹²Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

¹³Quem lhe entregou o governo da terra? E quem lhe deu autoridade sobre o mundo todo?

¹³Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

¹⁴Se ele retirasse para si o seu espírito, e recolhesse para si o seu fôlego,

¹⁴Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

¹⁵toda a carne juntamente expiraria, e o homem voltaria para o pó.

¹⁵då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

¹⁶Se, pois, há em ti entendimento, ouve isto, inclina os ouvidos �s palavras que profiro.

¹⁶Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

¹⁷Acaso quem odeia o direito governará? Quererás tu condenar aquele que é justo e poderoso?

¹⁷Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

¹⁸aquele que diz a um rei: ó vil? e aos príncipes: ó ímpios?

¹⁸Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?

¹⁹que não faz acepção das pessoas de príncipes, nem estima o rico mais do que o pobre; porque todos são obra de suas mãos?

¹⁹Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

²⁰Eles num momento morrem; e � meia-noite os povos são perturbados, e passam, e os poderosos são levados não por mão humana.

²⁰I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

²¹Porque os seus olhos estão sobre os caminhos de cada um, e ele vê todos os seus passos.

²¹Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

²²Não há escuridão nem densas trevas, onde se escondam os obradores da iniqüidade.

²²Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

²³Porque Deus não precisa observar por muito tempo o homem para que este compareça perante ele em juízo.

²³Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

²⁴Ele quebranta os fortes, sem inquiriçao, e põe outros em lugar deles.

²⁴Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

²⁵Pois conhecendo ele as suas obras, de noite os transtorna, e ficam esmagados.

²⁵Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

²⁶Ele os fere como ímpios, � vista dos circunstantes;

²⁶Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

²⁷porquanto se desviaram dele, e não quiseram compreender nenhum de seus caminhos,

²⁷eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

²⁸de sorte que o clamor do pobre subisse até ele, e que ouvisse o clamor dos aflitos.

²⁸De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

²⁹Se ele dá tranqüilidade, quem então o condenará? Se ele encobrir o rosto, quem então o poderá contemplar, quer seja uma nação, quer seja um homem só?

²⁹Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

³⁰para que o ímpio não reine, e não haja quem iluda o povo.

³⁰när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

³¹Pois, quem jamais disse a Deus: Sofri, ainda que não pequei;

³¹Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

³²o que não vejo, ensina-me tu; se fiz alguma maldade, nunca mais a hei de fazer?

³²Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»

³³Será a sua recompensa como queres, para que a recuses? Pois tu tens que fazer a escolha, e não eu; portanto fala o que sabes.

³³Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

³⁴Os homens de entendimento dir-me-ão, e o varão sábio, que me ouvir:

³⁴Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

³⁵Jó fala sem conhecimento, e �s suas palavras falta sabedoria.

³⁵»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»

³⁶Oxalá que Jó fosse provado até o fim; porque responde como os iníquos.

³⁶Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

³⁷Porque ao seu pecado acrescenta a rebelião; entre nós bate as palmas, e multiplica contra Deus as suas palavras.

³⁷Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.