¹A resposta branda desvia o furor, mas a palavra dura suscita a ira.

¹Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.

²A língua dos sábios destila o conhecimento; porém a boca dos tolos derrama a estultícia.

²De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.

³Os olhos do Senhor estão em todo lugar, vigiando os maus e os bons.

³HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.

⁴Uma língua suave é árvore de vida; mas a língua perversa quebranta o espírito.

⁴En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.

⁵O insensato despreza a correção e seu pai; mas o que atende � admoestação prudentemente se haverá.

⁵Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.

⁶Na casa do justo há um grande tesouro; mas nos lucros do ímpio há perturbação.

⁶Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.

⁷Os lábios dos sábios difundem conhecimento; mas não o faz o coração dos tolos.

⁷De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.

⁸O sacrifício dos ímpios é abominável ao Senhor; mas a oração dos retos lhe é agradável.

⁸De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.

⁹O caminho do ímpio é abominável ao Senhor; mas ele ama ao que segue a justiça.

⁹En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.

¹⁰Há disciplina severa para o que abandona a vereda; e o que aborrece a repreensão morrerá.

¹⁰Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.

¹¹O Seol e o Abadom estão abertos perante o Senhor; quanto mais o coração dos filhos dos homens!

¹¹Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!

¹²O escarnecedor não gosta daquele que o repreende; não irá ter com os sábios.

¹²Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.

¹³O coração alegre aformoseia o rosto; mas pela dor do coração o espírito se abate.

¹³Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.

¹⁴O coração do inteligente busca o conhecimento; mas a boca dos tolos se apascenta de estultícia.

¹⁴Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.

¹⁵Todos os dias do aflito são maus; mas o coração contente tem um banquete contínuo.

¹⁵Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.

¹⁶Melhor é o pouco com o temor do Senhor, do que um grande tesouro, e com ele a inquietação.

¹⁶Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.

¹⁷Melhor é um prato de hortaliça, onde há amor, do que o boi gordo, e com ele o ódio.

¹⁷Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.

¹⁸O homem iracundo suscita contendas; mas o longânimo apazigua a luta.

¹⁸En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.

¹⁹O caminho do preguiçoso é como a sebe de espinhos; porém a vereda dos justos é uma estrada real.

¹⁹Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.

²⁰O filho sábio alegra a seu pai; mas o homem insensato despreza a sua mãe.

²⁰En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.

²¹A estultícia é alegria para o insensato; mas o homem de entendimento anda retamente.

²¹I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.

²²Onde não há conselho, frustram-se os projetos; mas com a multidão de conselheiros se estabelecem.

²²Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.

²³O homem alegra-se em dar uma resposta adequada; e a palavra a seu tempo quão boa é!

²³En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.

²⁴Para o sábio o caminho da vida é para cima, a fim de que ele se desvie do Seol que é em baixo.

²⁴Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.

²⁵O Senhor desarraiga a casa dos soberbos, mas estabelece a herança da viúva.

²⁵Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.

²⁶Os desígnios dos maus são abominação para o Senhor; mas as palavras dos limpos lhe são aprazíveis.

²⁶För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.

²⁷O que se dá � cobiça perturba a sua própria casa; mas o que aborrece a peita viverá.

²⁷Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.

²⁸O coração do justo medita no que há de responder; mas a boca dos ímpios derrama coisas más.

²⁸Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.

²⁹Longe está o Senhor dos ímpios, mas ouve a oração dos justos.

²⁹HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.

³⁰A luz dos olhos alegra o coração, e boas-novas engordam os ossos.

³⁰En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.

³¹O ouvido que escuta a advertência da vida terá a sua morada entre os sábios.

³¹Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.

³²Quem rejeita a correção menospreza a sua alma; mas aquele que escuta a advertência adquire entendimento.

³²Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.

³³O temor do Senhor é a instrução da sabedoria; e adiante da honra vai a humildade.

³³HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.