¹O Poderoso, o Senhor Deus, fala e convoca a terra desde o nascer do sol até o seu ocaso.

¹En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.

²Desde Sião, a perfeição da formosura. Deus resplandece.

²Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.

³O nosso Deus vem, e não guarda silêncio; diante dele há um fogo devorador, e grande tormenta ao seu redor.

³Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.

⁴Ele intima os altos céus e a terra, para o julgamento do seu povo:

⁴Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:

⁵Congregai os meus santos, aqueles que fizeram comigo um pacto por meio de sacrifícios.

⁵»Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»

⁶Os céus proclamam a justiça dele, pois Deus mesmo é Juiz.

⁶Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. Sela.

⁷Ouve, povo meu, e eu falarei; ouve, ó Israel, e eu te protestarei: Eu sou Deus, o teu Deus.

⁷Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.

⁸Não te repreendo pelos teus sacrifícios, pois os teus holocaustos estão de contínuo perante mim.

⁸Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.

⁹Da tua casa não aceitarei novilho, nem bodes dos teus currais.

⁹Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;

¹⁰Porque meu é todo animal da selva, e o gado sobre milhares de outeiros.

¹⁰ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;

¹¹Conheço todas as aves dos montes, e tudo o que se move no campo é meu.

¹¹jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.

¹²Se eu tivesse fome, não to diria pois meu é o mundo e a sua plenitude.

¹²Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

¹³Comerei eu carne de touros? ou beberei sangue de bodes?

¹³Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?

¹⁴Oferece a Deus por sacrifício ações de graças, e paga ao Altíssimo os teus votos;

¹⁴Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.

¹⁵e invoca-me no dia da angústia; eu te livrarei, e tu me glorificarás.

¹⁵Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»

¹⁶Mas ao ímpio diz Deus: Que fazes tu em recitares os meus estatutos, e em tomares o meu pacto na tua boca,

¹⁶Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,

¹⁷visto que aborreces a correção, e lanças as minhas palavras para trás de ti?

¹⁷du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?

¹⁸Quando vês um ladrão, tu te comprazes nele; e tens parte com os adúlteros.

¹⁸Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.

¹⁹Soltas a tua boca para o mal, e a tua língua trama enganos.

¹⁹Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.

²⁰Tu te sentas a falar contra teu irmão; difamas o filho de tua mãe.

²⁰Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!

²¹Estas coisas tens feito, e eu me calei; pensavas que na verdade eu era como tu; mas eu te argüirei, e tudo te porei � vista.

²¹Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.

²²Considerai pois isto, vós que vos esqueceis de Deus, para que eu não vos despedace, sem que haja quem vos livre.

²²I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:

²³Aquele que oferece por sacrifício ações de graças me glorifica; e �quele que bem ordena o seu caminho eu mostrarei a salvação de Deus.

²³den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»