¹Manglem te na zhav tumende, saxke te na nekezhiv tume pale.

¹Jag satte mig nämligen i sinnet att jag icke åter skulle komma till eder med bedrövelse.

²Ke te nekezhiva tumen, kon sai del man o raduimos? De ferdi kodola kai nekezhisardem le.

²Ty om jag bedrövade eder, vem skulle då bereda mig glädje? Månne någon annan än den som genom mig hade blivit bedrövad?

³Eta, Sostar ramosardem tumenge kadia, chi mangavas te avav tumende ai te avav nekezhime katar le manush kai trobunas te den ma raduimos, zhanav ke kana sim raduime, vi tume san raduime.

³Och vad jag skrev, det skrev jag, för att jag icke vid min ankomst skulle få bedrövelse från dem som jag borde få glädje av. Ty jag har den tillförsikten till eder alla, att min glädje är allas eder glädje.

⁴E ramov tumenge ieke ilesa kai si chinuime ai dukhado, ai bute asuensa, te na nekezhiv tume, numa te zhanen sode de san mange drago.

⁴Och det var i stor nöd och hjärteångest, under många tårar, som jag skrev till eder, icke för att I skullen bliva bedrövade, utan för att I skullen förstå den synnerliga kärlek som jag har till eder.

⁵Te si vari kon mashkar tumende kai nekezhisailo, chi nekezhisardia ma, numa savorhe tume; vai amborim na savorhe, numa xantsi anda tumende.

⁵Men om en viss man har vållat bedrövelse, så är det icke särskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i någon mån -- för att jag nu icke skall tala för strängt.

⁶Dosta sas kodole manusheske kai sas doshardo katar o mai but anda tumende.

⁶Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder.

⁷Anda kodia akana trobul mai bini te iertin leske ai te zhutin les, saxke te na perel ande mai baro nekazo ai te rimolpe.

⁷I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse.

⁸Akana mangav tumendar, keren lesa vorta te sikaven leske ke tume drago leske.

⁸Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek.

⁹Eta, vi sostar ramosardem tumenge, manglemas te zumavav tume ai te dikhav, keren inker so mothav tumenge.

⁹Ty när jag skrev, var det just för att få veta huru I skullen hålla provet, huruvida I voren lydiga i allting.

¹⁰Kana iertin vari kaske vari so kai shubisailo, i me iertiv leske. Ke kana iertiva te trobul te iertiv vari so, kerav kodia pala tumende angla Kristo,

¹⁰Den som I förlåten något, honom förlåter ock jag, likasom jag också förut, om jag har haft något att förlåta, har inför Kristi ansikte förlåtit det för eder skull.

¹¹saxke te na mekav le benges te niril pe amende; ke ame zhanas so mangel te kerel.

¹¹Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.

¹²Kana areslem ando Troas te mothav pai lashi viasta le Kristoski, arakhalem ke O Del phuterdia o drom te dav duma pa leste kotse.

¹²Jag kom till Troas för att förkunna evangelium om Kristus, och en dörr till verksamhet i Herren öppnades för mig;

¹³Numa nas mange mishto ke chi arakhlem amare phrales o Titus. Anda kodia phendem le narodoske kai sas ando Troas te ashen Devlesa, ai gelemtar ande Maacedonia.

¹³men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke där min broder Titus. Jag tog då avsked av dem som voro där och begav mig till Macedonien.

¹⁴Ame naisisarasle Devles! Kai del ame te nirisaras sagda le Kristosa ande soste godi. O Del kerel amensa buchi te das duma pa Kristo kai godi zhas sar iek duxi, kai laki sung xhal katar godi.

¹⁴Men Gud vare tack, som i Kristus alltid för oss fram i segertåg och genom oss allestädes utbreder hans kunskaps vällukt!

¹⁵Ame sam le Devleske e duxi le Kristoski, mashkar kodola kai si skepime, ai mashkar kodola kai xasavon.

¹⁵Ty vi äro en Kristi välluktande rökelse inför Gud, både ibland dem som bliva frälsta och ibland dem som gå förlorade.

¹⁶Kodolenge kai xasavon, si iek sung martiaki kai mudarel; ai kodolenge kai si skepime, si iek sung traioski kai del o traio. Ai kon sai kerel kasavatar diela?

¹⁶För dessa senare äro vi en lukt från död till död; för de förra äro vi en lukt från liv till liv. Vem är nu skicklig härtill?

¹⁷Chi sam sar but aver, kai chinen ai bichinen E Vorba le Devleski; numa ke O Del tradia ame, das duma chachimasa angla leste, sar le slugi le Kristoske.

¹⁷Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.