1In Job odgovori in reče:
1Därefter tog Job till orda och sade:
2Zares, vi sami ste ljudje in z vami bo modrost umrla!
2Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
3Tudi jaz imam razum kakor vi, nisem nižji od vas; in kdo bi onega ne vedel?
3Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
4V posmeh moram biti prijatelju svojemu jaz, ki sem klical k Bogu in mi je odgovarjal, v posmeh sem – pravični, brezmadežni!
4Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
5Nesreči gre po mnenju lahkoživca preziranje; pripravljeno je tistim, ki jim omahuje noga.
5Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
6Pokojni ostajajo šatori razbojnikom, in varnost uživajo, kateri dražijo mogočnega Boga, ki nosijo boga v pesti svoji.
6Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
7Toda vprašaj, prosim, le živino, in nauči te, in ptice nebeške, pa ti povedo,
7Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
8ali ogovóri zemljo, in te pouči, in ribe morske naj ti pripovedujejo!
8eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
9Kdo bi ne spoznal iz vsega tega, da je roka GOSPODOVA storila to?
9Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
10V Njegovi roki je duša vsega, kar živi, in duh vseh človeških teles.
10I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
11Ali naj ne presoja uho besed kakor grlo okusa jedi?
11Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
12Pri osivelih je li modrost in dolgost življenja daje li razumnost?
12Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
13Pri Njem je modrost in moč, Njegov je svet in razumnost!
13Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
14Glej, kar On razdene, se več ne sezida, in kogar On zapre, se mu ne more odpreti.
14Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
15Glej, On zadrži vode, in se posuše, zopet jih izpusti, in razrujejo deželo.
15Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
16Pri Njem je moč in pravo znanje, Njegov je, kdor je varan in kdor vara.
16Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
17Svetovalce vodi oplenjene vstran in sodnike napravlja neumne.
17Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
18Gospostvo kraljev razdira, spone jim pripasuje na ledja.
18Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
19Duhovnike vodi oplenjene vstran in podira močno utrjene.
19Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
20Govor jemlje tistim, ki se nanje mnogi zanašajo, in starejšinam jemlje razumnost.
20Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
21Zaničevanje izliva nad plemenitnike in odpenja pas mogočnežem.
21Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
22On odkriva globoke reči izpod teme in smrtno senco prinaša v luč.
22Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
23On povečava narode in jih uničuje, razmnožuje narode in jih vodi v sužnost.
23Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
24On jemlje razum glavarjem narodov zemeljskih in dela, da tavajo po praznoti, ki je brez potov;tipljejo po temi brez luči, in On dela, da se opotekajo kakor pijanci.
24Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
25tipljejo po temi brez luči, in On dela, da se opotekajo kakor pijanci.
25De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.