¹In Job odgovori in reče:

¹Därefter tog Job till orda och sade:

²Tudi danes še je kljubovalen odgovor moj; udarec moj je težji nego zdihovanje moje.

²Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.

³O da bi vedel, kje Ga morem najti, da bi prišel prav do Njegovega stola!

³Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!

⁴Razložil bi pravdo svojo pred Njim, usta svoja bi napolnil z dokazi.

⁴Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.

⁵Hotel bi znati besede, ki mi jih odgovori, in poslušati, kar mi poreče.

⁵Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.

⁶Ali bi se prepiral z menoj v veliki moči svoji? Ne; On bi samo pazil name.

⁶Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.

⁷Tedaj bi se jaz poštenjak pravdal ž njim, in za večno bi se rešil sodnika svojega.

⁷Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

⁸Glej pa, če grem proti vzhodu, tam ga ni, in proti zahodu, ga ne zasledim;

⁸Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

⁹če proti severu, ko vrši delo, ga ne zagledam, zavije se proti jugu, in ga ne vidim.

⁹har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

¹⁰Kajti On pozna pot, katere se držim; ko bi me preizkušal, bi se izkazal kakor zlato.

¹⁰Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

¹¹Koraka njegovega se je trdno držala noga moja, na pot njegovo sem pazil in nisem stopil ž nje;

¹¹Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.

¹²od zapovedi njegovih usten se nisem umaknil; bolj nego lastno postavo sem hranil ust njegovih besede.

¹²Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

¹³Ali on si je vedno enak, in kdo ga more odvrniti od njegovih misli? Česar želi duša njegova, to stori.

¹³Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.

¹⁴Kajti on dopolni, kar je določeno zame; in takih reči je veliko pri njem.

¹⁴Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

¹⁵Zato se strašim pred njegovim obličjem; ko to premišljam, se ga bojim.

¹⁵Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.

¹⁶Ker Bog mogočni mi je preplašil srce in Vsegamogočni me je prestrašil.Kajti nisem poginil od temine, tudi ne, ker mi je mrak zakril obraz.

¹⁶Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

¹⁷Kajti nisem poginil od temine, tudi ne, ker mi je mrak zakril obraz.

¹⁷ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.