1Job pa odgovori in reče:
1Därefter tog Job till orda och sade:
2Kako lepo si podprl šibkega, kako si pomagal rami slabotnega,
2Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
3kako si izvrstno svetoval njemu, ki nima modrosti, in temeljitega znanja obilo pokazal!
3Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
4Komu si govoril besede, in čigav duh je šel iz tebe?
4Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
5Mrtvi strepetavajo pred Bogom globoko pod vodami in njih prebivalci.
5Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
6Smrtna država je odkrita pred Njim in peklenska globočina nima pokrova.
6Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse.
7On razteza severno nebo čez praznino in zemljo obeša na ničemer.
7Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
8Vkup veže vode v oblakih svojih, in oblačje se pod njimi ne razdere.
8Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
9Zastira lice prestola svojega, ko ob njem razgrinja oblake svoje.
9Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
10Zakrožil je mejo na površju vodá do zadnjega kraja, kjer mejita svetloba in tema.
10En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
11Stebrovi neba se stresajo in se groze od njegovega karanja.
11Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
12Po svoji moči razburja morje in po svoji previdnosti razbija morsko pošast.
12Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
13Duh njegov razvedruje nebo, roka njegova je prebodla bežečega zmaja.Glej, to je majhen obris dejanja Njegovega; in kako rahlo šepetanje, ki ga slišimo o Njem! A grmenje Njegove vsemogočnosti kdo more razumeti?
13Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
14Glej, to je majhen obris dejanja Njegovega; in kako rahlo šepetanje, ki ga slišimo o Njem! A grmenje Njegove vsemogočnosti kdo more razumeti?
14Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?