¹Še izpregovori Elihu in reče:

¹Och Elihu tog till orda och sade:

²Poslušajte, modrijani, besede moje, in veščaki, naklonite mi posluh!

²Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

³Kajti uho presoja besede kakor grlo okus jedi.

³Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

⁴Izvolímo zase, kar je prav, spoznajmo med seboj, kar je dobro!

⁴Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

⁵Kajti Job je rekel: „Pravičen sem, in Bog mogočni mi je vzel pravico mojo.

⁵Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

⁶Vkljub svoji pravici veljam za lažnika; rana moja je nezaceljiva, dasi sem brez prestopka.“

⁶Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»

⁷Kje je mož kakor Job, ki pije roganje kakor vodo

⁷Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

⁸in s hudodelniki hodi v družbi in občuje z brezbožnimi ljudmi?

⁸han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

⁹Zakaj dejal je: Nič ne hasni možu, če rad občuje z Bogom!

⁹Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»

¹⁰Zato me poslušajte, možje razumni! Daleč bodi krivičnost od Boga silnega in od Vsemogočnega nepravičnost!

¹⁰Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

¹¹Toda dejanje človekovo mu povrača in dela, da se mu godi po tem, kakor je živel.

¹¹Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

¹²Da zares, Bog mogočni ne ravna krivično in Vsemogočni ne skrivi pravice.

¹²Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

¹³Kdo mu je poveril zemljo? in kdo je postavil ves zemeljski krog?

¹³Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

¹⁴Ako bi srce obrnil le na sebe, duha svojega in svoj dih potegnil nase,

¹⁴Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

¹⁵vse meso bi hkratu pomrlo in človek bi se povrnil v prah.

¹⁵då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

¹⁶Ako si torej pameten, poslušaj to, čuj besed mojih glas!

¹⁶Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

¹⁷More li tudi vladati, kdor sovraži pravico? ali hočeš obsoditi Njega, ki je pravičen in mogočen?

¹⁷Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

¹⁸Sme se li reči kralju: Belijal! plemenitnikom: Brezbožniki!?

¹⁸Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?

¹⁹Koliko manj Njemu, ki se ne ozira na veljavo knezov in bogatina ne ceni više nego siromaka! Kajti vsi so rok Njegovih delo.

¹⁹Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

²⁰V trenotku umirajo, kar sredi noči se pretrese ljudstvo in premine, in mogočne odpravljajo brez roke človeške.

²⁰I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

²¹Kajti oči Njegove so obrnjene na poti človekove in vidi vse korake njegove.

²¹Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

²²Ni teme, ni smrtne sence, da bi se v njej skrili, ki delajo krivico.

²²Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

²³Ker ni Mu treba dolgo opazovati človeka, da bi prišel pred Boga mogočnega na sodbo.

²³Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

²⁴On pokončava mogočneže brez preiskovanja in stavi druge na njih mesto.

²⁴Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

²⁵Tako pozna njih dejanja, in podere jih po noči, da so strti.

²⁵Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

²⁶Tepe jih kakor hudodelnike na očitnem mestu,

²⁶Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

²⁷zato ker so vstran stopili, ne hoteč hoditi za Njim, in se niso menili za nobenega potov Njegovih

²⁷eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

²⁸in so storili, da je k Njemu doletelo vpitje ubožcev, da je slišal trpinov krik.

²⁸De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

²⁹Ko On dodeli mir, kdo obsodi? in skriva li obličje svoje, kdo Ga more videti? Bodisi narod ali poedinec, vse enako vodi,

²⁹Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

³⁰da ne bi vladal človek bogapozabni, da nihče ne bo v zanko ljudstvu.

³⁰när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

³¹Kajti rekel li je Job Bogu mogočnemu: „Trpim kazen, ne bom več napačno delal.

³¹Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

³²Česar ne vidim, pokaži mi ti; ako sem krivico storil, ne storim je več“?

³²Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»

³³Mar naj povrača po tvoji misli? Saj si zavrgel plačilo Njegovo; zato moraš voliti ti, in ne jaz. Govóri torej, kar veš!

³³Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

³⁴Možje razumni mi poreko in moder mož, ki me čuje:

³⁴Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

³⁵Job ne govori s spoznanjem in besede njegove so brez razsodnosti.

³⁵»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»

³⁶Ah, da bi bil Job zopet in zopet izkušan zaradi svojih odgovorov po načinu krivičnikov!Zakaj grehu svojemu še prideva prestopek, ploska med nami zasmehljivo z rokami in množi besede zoper Boga mogočnega.

³⁶Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

³⁷Zakaj grehu svojemu še prideva prestopek, ploska med nami zasmehljivo z rokami in množi besede zoper Boga mogočnega.

³⁷Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.