Slovenian

Svenska 1917

Job

5

1Kliči, pravim! Je li kdo, ki ti odgovori? in h kateremu iz svetnikov se obrneš?
1Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2Kajti neumneža umori srd, in bedaka ubije goreča jeza.
2Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3Sam sem videl neumneža, da se je ukoreninjeval, a precej sem proklel prebivališče njegovo.
3Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4Daleč so ostali otroci njegovi od sreče in poteptani so bili med vrati, in nikogar ni bilo, ki bi jih bil rešil;
4Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5njegovo žetev je pojedel lačnež, celó iz trnjeve ograje jo je pobral, in po imetju njegovem so hlastali žejni.
5Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6Kajti nesreča ne prihaja iz prahu, in iz zemlje ne poganja nadloga,
6Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7ampak človek se rodi za nadlogo, kakor iskre letajo kvišku.
7nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8Jaz pa, do Boga mogočnega bi se proseč obrnil in poročil pravdo svojo Bogu,
8Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9ki nareja reči velike, da jih ni doumeti, čudna dela brez števila;
9åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10ki daje dežja na površje zemlje in vode pošilja na površino poljan,
10åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11da bi postavil ponižne v višavo in da se žalostni povzdignejo v srečo.
11när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12On uničuje zvijačnih naklepe, da njih roke ne morejo izvršiti, kar so začeli.
12Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13On zasačuje modre v njih lastni zvijači, in premetencev namera se izvrne.
13han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14Po dnevi nalete na temo in opoldne tavajo kakor po noči.
14mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15On rešuje potrebnega od meča, ki gre iz njih ust, in iz pesti mogočneža.
15Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16In tako vzklije ubožcu upanje, in nepravičnost mora stisniti usta svoja.
16Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17Glej, blagor možu, ki ga Bog strahuje! Zato ne zaničuj kazni Vsegamogočnega.
17Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18Kajti on napravi rano, pa jo tudi obveže, udari, a roke njegove zacelijo.
18Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19Iz šestih stisk te otme, tudi v sedmerih se te ne dotakne nesreča.
19Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20V lakoti te odreši smrti in v vojski oblasti meča.
20I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21Skrit boš biču jezika in ne boš se bal pustošenja, kadar pride.
21När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22Pustošenju in draginji se boš smejal in zverin zemlje se ne boš bal,
22Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23kajti zavezo boš imel s kamenjem na polju, in zverina poljska se bo prijateljila s teboj.
23ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24In spoznaš, da ima mir šator tvoj, in če pogledaš bivališče svoje, ne pogrešiš ničesar.
24Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25Vedel boš tudi, da bo semena tvojega veliko in potomcev tvojih kakor trave zemeljske.
25Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26Čvrst bodeš, še ko pojdeš v grob, kakor kopica snopja, ko se spravlja ob svojem času.Glej, to smo preiskovali, tako je; poslušaj to in dobro pomni!
26I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27Glej, to smo preiskovali, tako je; poslušaj to in dobro pomni!
27Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.