¹Nato odgovori Bildad Šuhec in reče:

¹Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

²Doklej še boš tako govoril in doklej bodo besede tvoje kakor silovit veter?

²Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

³Ali Bog mogočni prevrača sodbo in Vsegamogočni prevrača li pravičnost?

³Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

⁴Ako so grešili sinovi tvoji zoper njega, jih je izročil kazni za njih pregreho.

⁴Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

⁵Ako boš zgodaj iskal Boga mogočnega in milosti prosil pri Vsegamogočnem,

⁵så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

⁶če si čist in pošten: res se prebudi on tebi v prid in blagostanje povrne hiši pravičnosti tvoje;

⁶då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

⁷in prejšnja sreča tvoja bode majhna proti poslednji, ki silno vzraste.

⁷och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

⁸Kajti vprašaj, prosim, prejšnji rod in premisli, kar so preiskali njih očetje

⁸Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

⁹(zakaj mi smo od včeraj in ničesar ne vemo, ker so naši dnevi le senca na zemlji):

⁹-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

¹⁰te li ne bodo poučili in ti povedali, ne prineso li besed iz srca svojega?

¹⁰men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

¹¹Kjer ni močvirja, zraste li trstičje? in brez vode obrodi li bičje,

¹¹»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

¹²ki prej nego druge rastline, še neporezano, usahne?

¹²Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

¹³Take so poti vsakemu, ki zabi Boga mogočnega, in kdor Ga zaničuje, njemu izgine upanje;

¹³Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

¹⁴česar se nadeja, se mu izjalovi, pajčevinast je vsak njegov up.

¹⁴Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

¹⁵Nasloni se na hišo svojo, pa ne bo stala, trdno se je oprime, pa se ne bo vzdržala.

¹⁵Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

¹⁶Čvrst in sočnat na solncu se greje in po vsem vrtu razteza veje,

¹⁶Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

¹⁷po kupu kamenja razvija svoje korenine, navzgor se oklepa hiše kamenene.

¹⁷kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

¹⁸Ko ga pa iztrebi Gospodar, kraj njegov ga zataji: Nisem te videl nikdar!

¹⁸Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

¹⁹Glej, to je pota njegovega slast! In iz prahu za njim zrastejo drugi.

¹⁹Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»

²⁰Glej, Bog mogočni ne zavrže popolnega in ne bo podpiral roke hudobnežem.

²⁰Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

²¹Kadar ti napolni usta s smehom in ustnice z radostnim ukanjem,bodo v sramoto oblečeni tvoji sovražilci, in šatora brezbožnikov ne bode več.

²¹Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

²²bodo v sramoto oblečeni tvoji sovražilci, in šatora brezbožnikov ne bode več.

²²De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.