1Načrti srca so človekovi, od GOSPODA pa je govor jezikov.
1En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2Človeku se zde vse poti njegove čiste, GOSPOD pa je, ki tehta duhove.
2Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3Na GOSPODA zváli dela svoja, in izpolnile se bodo namere tvoje.
3Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4Vse je GOSPOD naredil v svoj namen in tudi brezbožnega za hudi dan.
4HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5Gnusoba je GOSPODU vsak prevzetni v srcu; roko dam na to, da ne ostane brez kazni!
5En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6Milost in resnica prikrivata krivico, in po strahu GOSPODOVEM se ogneš hudega.
6Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7Ko so koga pota GOSPODU po volji, pomiri mu tudi sovražnike njegove.
7Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8Bolje, da imaš malo s pravičnostjo nego veliko dohodkov s krivico.
8Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9Srce človekovo izmišlja pot svojo, ali GOSPOD vodi korake njegove.
9Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10Božji izrek je na ustnah kraljevih, v sodbi se ne smejo motiti usta njegova.
10Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11Prava mera in tehtnica sta od GOSPODA; kakor jih je naredil, take naj bodo vse uteži v mošnji.
11Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12Gnusoba je kraljem storiti krivico, ker s pravičnostjo se utrjuje prestol.
12En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13Drage so kraljem pravične ustne in njega, ki odkritosrčno govori, ljubijo.
13Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14Kraljev srd je glasnik smrti, ali moder mož ga potolaži.
14Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15V svetlosti obličja kraljevega je življenje in blagovoljnost njegova je kakor oblak poznega dežja.
15När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16Koliko bolje je, pridobiti si modrost nego zlato! in pridobiti si razumnost rajši izvóli nego srebro!
16Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17Poštenih cesta je: ogibati se hudega; dušo svojo ohrani, kdor pazi na pot svojo.
17De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18Pred pogubo prevzetnost in pred padcem napuh.
18Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19Bolje pohleven biti v duhu s krotkimi nego plen deliti s prevzetnimi.
19Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20Kdor pazi na besedo, doseže dobro, in kdor upa v GOSPODA, blagor mu!
20Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21Kdor je modrega srca, ga bodo imenovali razumnega, in sladkost ustnic pospešuje nauk.
21Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22Studenec življenja je pamet njemu, kdor jo ima, neumne pa kara njih neumnost.
22En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23Kdor je modrega srca, govori pametno in nikdar mu ne zmanjka nauka na ustnah.
23Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24Dobrohotne besede so kakor satovje medú, sladkost duši in zdravilo kostem.
24Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25Je pot, ki se zdi ravna človeku, njen konec pa je pot v smrt.
25Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26Glad delavca dela za njega, ker usta njegova ga izpodbadajo.
26Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27Mož malopridni koplje zlo in na ustnah mu je paleč ogenj.
27Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28Mož, spačenosti vdan, dela zdražbo in podpihovalec loči zaupne prijatelje.
28En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29Silovitnik izvablja bližnjega svojega, da ga vodi po poti, ki ni dobra.
29Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30Kdor zatiska oči svoje, da izmišlja reči spačene, kdor nalašč tišči ustne svoje, izvršuje hudo.
30Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31Prelep venec je siva glava, ki se nahaja na potu pravičnosti.
31En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32Boljši je potrpežljivi od močnega, in kdor gospoduje svojemu srcu, od onega, ki mesto pribori.V naročje se vrže kocka, od GOSPODA pa je vsa razsodba njena.
32Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33V naročje se vrže kocka, od GOSPODA pa je vsa razsodba njena.
33Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.