¹Boljši ubožec, ki hodi v nedolžnosti svoji, nego spačeni v ustnah svojih, pa bedak.

¹Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.

²Res ni dobro duši brez spoznanja, in kdor je nagel z nogami, greši.

²Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.

³Neumnost človekova prevrača pot njegovo in proti GOSPODU se srdi srce njegovo.

³En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

⁴Bogastvo daje prijateljev mnogo, od siromaka pa se loči prijatelj njegov.

⁴Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.

⁵Kriva priča ne bode brez kazni, in kdor govori laži, ne bo ubežal.

⁵Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.

⁶Mnogi molijo obličje prvakovo in vsakdo je prijatelj možu radodarnemu.

⁶Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.

⁷Ubožca sovražijo vsi bratje njegovi; kolikanj bolj se ga ogibljejo prijatelji njegovi! Žene se za besedami, ki nič ne veljajo.

⁷Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.

⁸Kdor pridobiva razumnost, ljubi dušo svojo, in kdor pazi na umnost, bo dosegel dobro.

⁸Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka

⁹Kriva priča ne bode brez kazni, in kdor govori laži, bo poginil.

⁹Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.

¹⁰Bedaku ne pristoji lahko in dobro življenje, mnogo manj hlapcu, da gospoduje knezom.

¹⁰Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.

¹¹Razum zadržuje človeku jezo, in v čast mu je izpregledati pregrešek.

¹¹Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.

¹²Kakor rjovenje mladega leva je nevolja kraljeva, a kakor rosa na travo blagovoljnost njegova.

¹²En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.

¹³Preglavice vir je očetu svojemu sin bedak in neprestano kapanje žene prepiri.

¹³En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.

¹⁴Hiša in blago je dedina po očetih, od GOSPODA pa je žena pametna.

¹⁴Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.

¹⁵Lenoba potaplja v trdno spanje in nemarna duša bo stradala.

¹⁵Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.

¹⁶Kdor drži zapoved, ohrani dušo svojo, kdor pa ne pazi na pota svoja, pogine.

¹⁶Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

¹⁷GOSPODU posoja, kdor milostno deli siromaku, in dobroto njegovo mu bo povrnil.

¹⁷Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.

¹⁸Strahuj sina svojega, dokler je upanje, pa ubiti ga, ti ne hodi na misel!

¹⁸Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.

¹⁹Človek naglojezen ponese svojo kazen; kajti če posežeš vmes, še huje narediš.

¹⁹Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.

²⁰Poslušaj svet in sprejmi pouk, da bodeš moder v prihodnosti.

²⁰Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.

²¹Mnogo je namer v srcu človekovem, a sklep GOSPODOV sam bo ostal.

²¹Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.

²²Radovoljnost človekova kaže dobrotljivost njegovo, in boljši je ubožec nego lažnivec.

²²Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.

²³Strah GOSPODOV ti je za življenje: v obilosti boš prebival in zlo te ne obišče.

²³HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

²⁴Lenuh pač vtakne roko v skledo, a k ustom je ne mara prinesti.

²⁴Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.

²⁵Če udariš zasmehovalca, preprostega bo izmodrilo, in če posvariš pametnega, napredoval bo v znanju.

²⁵Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.

²⁶Kdor silo dela očetu in mater podi, je sin, ki pripravlja ostudo in sramoto.

²⁶Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.

²⁷Nehaj, sin moj, poslušati pouk, in zablodiš od besed znanja.

²⁷Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.

²⁸Priča malopridna zasmehuje sodbo, in usta brezbožnih slastno požirajo krivico.Zasmehovalcem so pripravljene sodbe in udarci hrbtom bedakov.

²⁸Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

²⁹Zasmehovalcem so pripravljene sodbe in udarci hrbtom bedakov.

²⁹Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.