Slovenian

Svenska 1917

Proverbs

24

1Ne zavidaj hudobnim ljudem in ne želi bivati ž njimi;
1Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2ker na pogubo misli njih srce in nadlego govore njih ustnice.
2Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3Z modrostjo se hiša zida in z umnostjo se utrdi;
3Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4in po znanju se napolnijo hrami z vsem blagom dragim in prijetnim.
4Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5Mož modri je močan in umni mož utrjuje krepkost svojo.
5En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6Kajti z razumnim vodstvom se boš srečno vojskoval in zmago pridobil z množico svetovalcev.
6Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7Previsoka je neumnežu modrost, pri vratih ne odpre svojih ust.
7Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8Kdor misli kaj hudega storiti, imenovali ga bodo gospodarja spletk.
8Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9Namera neumnosti je greh in zasmehovalec je gnusoba ljudem.
9Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10Če ti srce upade v čas stiske, majhna je krepost tvoja.
10Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11Otmi nje, ki jih vlečejo v smrt, in ustavi jih, ki gredo na morišče!
11Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12Če praviš: Glej, nismo vedeli tega! – ali ne bode on, ki srca pretehtava, pazil na to, in ki straži dušo tvojo, ne bo vedel tega? In ne povrne li vsakemu po delu njegovem?
12Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13Jej med, sin moj, ker je dober, in čisto strd, sladko tvojemu grlu;
13Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14spoznaj tudi, da je modrost dobra duši tvoji: če si jo dosegel, je zate bodočnost, in upanje tvoje se ne bo iztrebilo.
14Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15Ne preži, o brezbožnik, na pravičnega prebivališče, ne razdevaj počivališča njegovega!
15Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16Kajti sedemkrat pade pravični, a zopet vstane, brezbožni pa se zvrnejo v nesrečo.
16Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17Ko pade sovražnik tvoj, ne veseli se, in ko se zgrudi, ne radúj se srce tvoje;
17Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18da ne zagleda GOSPOD in ne bo hudo v očeh njegovih ter ne obrne od njega v tebe jeze svoje.
18på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19Ne srdi se zaradi hudodelnikov, ne zavidaj brezbožnim:
19Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20kajti prihodnosti ne bode hudemu, brezbožnih svetilnica ugasne.
20Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21Boj se GOSPODA, sin moj, in kralja, in z uporniki se ne druži:
21Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22kajti hipoma vstane njih nesreča, in kdo ve, kakšen bode konec njih let?
22Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23Tudi to so izreki modrih: Ozirati se na osebo v sodbi ni dobro.
23Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24Kdor pravi krivičniku: Pravičen si, klela ga bodo ljudstva, mrzeli narodi;
24Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25tistim pa, ki ga karajo, bode prijaznost in pride jim blagoslov dobrega.
25Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26Ustne poljublja, kdor besede prave odgovarja.
26En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27Opravi zunaj delo svoje in pripravi si ga na polju, potem lahko zidaš hišo svojo.
27Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28Ne bodi brez sile priča zoper bližnjega svojega, in zakaj bi varal z ustnami svojimi?
28Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29Ne govóri: Kakor mi je storil, tako mu storim, vsakemu povrnem po delu njegovem.
29Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
30Šel sem mimo polja lenega moža in mimo vinograda človeka brezumnega:
30Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31pa glej, plevel ga je docela porastel, s koprivami je bilo pokrito površje njegovo in kamenena ograja njegova je bila podrta.
31Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32Tedaj sem gledal in v srcu preudarjal in, videč to, sem posnel nauk:
32Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33Malo zaspati, malo zadremati, malo roke sklenivši ležati,v tem pride kakor uren popotnik uboštvo tvoje in potreba tvoja kakor oboroženec.
33Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34v tem pride kakor uren popotnik uboštvo tvoje in potreba tvoja kakor oboroženec.
34så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.