1Kakor ne sneg poletju in dež žetvi, tako ne pristoji neumnežu čast.
1Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2Kakor vrabec, ki semtertja leta, kakor lastovka, ki se izpreletava, tako je kletev nezaslužena: nikogar ne zadene.
2Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3Konju bič, oslu uzdo, bedaku pa šibo na hrbet!
3Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4Ne odgovarjaj bedaku po neumnosti njegovi, da mu ne bodeš tudi ti enak.
4Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5Odgovóri bedaku po neumnosti njegovi, da ne bode moder v svojih očeh.
5Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6Kdor pošilja po bedaku poročilo, odsekava si sam noge in pripravlja si škodo.
6Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7Ohlapno so zvezane noge hromčeve: istotako moder izrek v ustih bedakov.
7Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8Kakor kdor vrže mošnjo žlahtnih kamenov v grobljo, tako dela, kdor čast izkazuje bedaku.
8Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9Kakor trn, ki pride pijanemu v roko, tako je moder izrek v ustih bedakov.
9Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10Strelec, ki rani vse, in kdor najme bedaka in postopača, sta enaka.
10En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11Kakor se pes vrne k izbljuvku svojemu, tako bedak ponavlja neumnost svojo.
11Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12Vidiš li moža, ki šteje sam sebe za modrega – več je upanja za bedaka nego za njega.
12Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13Lenuh govori: Lev rjoveč je zunaj, lev hodi po ulicah!
13Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14Vrata se vrte na tečaju svojem: tako lenuh na postelji svoji.
14Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15Lenuh pač vtakne roko v skledo, a težko mu jo je pritegniti k ustom.
15Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16Modrejši je lenuh v svojih očeh nego sedmero njih, ki pametno odgovarjajo.
16Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17Za ušesa prime psa, kdor se nepoklican žene v tuj prepir.
17Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18Kakor brezumnik, ki meče ognjene in smrtne pšice:
18Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19tako je, kdor prekani bližnjega svojega in potem reče: Saj sem se le šalil!
19är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
20Ko poidejo drva, ogenj ugasne, in ko ni podpihovalca, molči prepir.
20När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21Oglja je treba za žerjavico in drv za ogenj, moža prepirljivega pa, da vname prepir.
21Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22Besede podpihovalčeve so kakor slaščice, vendar prodirajo v notranjščino telesa.
22Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23Kakor čepinja, prevlečena s srebrno peno, so goreče ustne in srce hudobno.
23Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24Z ustnami svojimi se hlini sovražilec, a v srcu svojem snuje zvijačo;
24En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25ko z blagomilim glasom govori, ne upaj mu, zakaj sedmero gnusob je v srcu njegovem.
25Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26Zakriva se sovraštvo s prevaro, a zloba njegova se razodene v zboru.
26Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27Kdor koplje jamo, vanjo pade, in kdor kamen vali, nanj se zvrne.Lažnivi jezik sovraži tistega, kogar je zbadal, in medena usta pripravljajo padec.
27Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28Lažnivi jezik sovraži tistega, kogar je zbadal, in medena usta pripravljajo padec.
28En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.