1{Psalm Davidov.} Slavi, duša moja, GOSPODA, in vse, kar je v meni, sveto ime njegovo!
1Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
2Slavi, duša moja, GOSPODA in ne pozabi vseh dobrot njegovih!
2Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
3Ki ti odpušča vse krivice tvoje, ki ozdravlja vse bolezni tvoje,
3han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
4ki otimlje iz jame življenje tvoje, ki te venča z milostjo in usmiljenjem,
4han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
5ki napolnjuje z vsem dobrim usta tvoja, da se kakor orlu ponavlja mladost tvoja.
5han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
6Kar je pravično, dela GOSPOD in pravosodje vrši za vse zatirance.
6HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
7Razodel je Mojzesu pota svoja, sinovom Izraelovim dela svoja.
7Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
8Usmiljen in milostiv je GOSPOD, počasem v jezo in obilen v milosti.
8Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
9Ne huduje se vekomaj in večno ne drži jeze.
9Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
10Ne dela nam po grehih naših in ne povrača nam po krivicah naših.
10Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
11Temuč kakor so visoko nebesa nad zemljo, tako močna je milost njegova nad njimi, ki se ga bojé.
11Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
12Kakor daleč je vzhod od zahoda, tako daleč spravlja od nas prestopke naše.
12Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
13Kakor se oče usmili otrok, usmili se GOSPOD njih, ki se ga bojé.
13Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
14Kajti on pozna, kakšna stvar smo, spominja se, da smo prah.
14Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
15Človekovi dnevi so kakor trava, on cvete kakor cvetica na polju:
15En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
16ko veter potegne čeznjo, je ni več in mesta njenega ni več poznati.
16När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
17A milost GOSPODOVA se razteza od veka do veka nanje, ki se ga bojé, in pravičnost njegova je za sinov sinove,
17Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
18zanje, ki hranijo zavezo njegovo in se spominjajo njegovih zapovedi, da jih izpolnjujejo.
18när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
19GOSPOD je v nebesih postavil prestol svoj, in kraljestvo njegovo gospoduje vsem.
19HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
20Slavite GOSPODA, angeli njegovi, vi junaki v moči, ki izvršujete povelje njegovo, poslušajoč glas njegove besede!
20Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
21Slavite GOSPODA, vse vojske njegove, služabniki njegovi, izpolnjujoči voljo njegovo!Slavite GOSPODA, vsa dela njegova, po vseh krajih njegovega gospostva! Slavi, duša moja, GOSPODA!
21Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
22Slavite GOSPODA, vsa dela njegova, po vseh krajih njegovega gospostva! Slavi, duša moja, GOSPODA!
22Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.