¹{Molitev Davidova.} Čuj, o GOSPOD, pravičnost, poslušaj stokanje moje, uho nagni k molitvi moji, ki je brez ustnic zvijačnih.

¹En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.

²Od tvojega obličja naj pride sodba moja, ker oči tvoje gledajo, kar je pravo.

²Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.

³Preiskal si srce moje, pregledal me po noči, z ognjem si me preizkusil, in nisi našel ničesar; kar mislim, ne prestopi mojih ust.

³Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.

⁴Gledé na dejanja ljudi, po besedi ustnic tvojih sem se čuval potov siloviteža.

⁴Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.

⁵Vzdržal sem korake svoje na stezah tvojih, niso se spoteknile noge moje.

⁵Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.

⁶Jaz kličem k tebi, ker me čuješ, Bog mogočni; nagni k meni uho svoje in poslušaj govor moj.

⁶Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.

⁷Čudovito pokaži milost svojo, rešitelj tistih, ki pribegajo izpred sovražnih upornikov na desnico tvojo.

⁷Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.

⁸Hrani me kakor zenico v očesu, v senci peruti svojih me skrivaj

⁸Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga

⁹pred brezbožniki, ki me napadajo, pred sovražniki duše moje, ki me oblegajo.

⁹för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.

¹⁰Brezčutno srce svoje so zaprli, z usti svojimi govoré ošabno.

¹⁰Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.

¹¹Pri vsakem koraku me že obstopajo, z očmi svojimi pazijo, da me pahnejo na tla.

¹¹Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.

¹²Podoben je sovražnik moj levu, ki želi raztrgati, mlademu levu, ki čepi v skrivališču.

¹²Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.

¹³Vstani, GOSPOD, stopi mu nasproti, zvrni ga na tla, reši dušo mojo brezbožnika z mečem svojim.

¹³Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,

¹⁴Oprosti me ljudi z roko svojo, GOSPOD, ljudi tega sveta, katerih delež je v tem življenju, katerim polniš trebuh z zakladom svojim; sinov imajo dosita in preobilje svoje zapuščajo otrokom svojim.Jaz pa bom v pravičnosti gledal obličje tvoje, sitil se bom, ko se zbudim, s podobo tvojo.

¹⁴ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.

¹⁵Jaz pa bom v pravičnosti gledal obličje tvoje, sitil se bom, ko se zbudim, s podobo tvojo.

¹⁵Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.