1{Načelniku godbe. Pouk Davidov; ko je Doeg Edomec prišel in naznanil Savlu ter mu rekel: David je prišel v hišo Ahimelekovo.} Kaj se hvališ s hudobijo, o mogočni? Milost Boga mogočnega traja vse dni.
1För sångmästaren; en sång av David,
2Nesrečo napravljaš z jezikom svojim, podoben je ostri britvi, ti zvijače snovatelj!
2när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»
3Hudo ljubiš bolj ko dobro, laž bolj ko govorico pravice. (Sela.)
3Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.
4Ljubiš zgolj besede pogubne, o jezik zvijačni.
4Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.
5Zatorej te tudi Bog mogočni podere na vekomaj, zgrabi te in prežene iz šatora tvojega, in s korenom te izpuli iz dežele živečih. (Sela.)
5Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. Sela.
6To bodo videli pravični v božjem strahu in njemu se smejali:
6Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.
7Glejte onega moža, ki si ni vzel Boga za brambo, marveč se je zanašal na bogastva svojega obilost in utrjeval se v hudobnosti svoji.
7Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. Sela.
8Jaz pa sem kakor oljka zeleneča v hiši Božji, upam v milost Božjo vselej in vekomaj.Slavil te bom vekomaj, ker si storil to; in čakal bom imena tvojega, ker je dobro, vpričo svetih tvojih.
8Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:
9Slavil te bom vekomaj, ker si storil to; in čakal bom imena tvojega, ker je dobro, vpričo svetih tvojih.
9»Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!»
10Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen.
11Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.