¹{Načelniku godbe; kakor ‚Ne pogubi!‘ Davidova zlata pesem, ko je bežal pred Savlom v votlino.} Milosten mi bodi, Bog, milosten mi bodi, ker k tebi je pribežala duša moja, in v senci peruti tvojih iščem zavetja, dokler ne minejo težave.

¹För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.

²Klical bom k Bogu Najvišjemu, k Bogu mogočnemu, ki vse izvršuje zame.

²Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.

³Pošlje iz nebes in mi da rešenje, osramoti njega, ki me rohneč preganja. (Sela.) Pošlje Bog milost svojo in resnico svojo.

³Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.

⁴Duša moja je sredi levov, ležati mi je med razkačenimi, med ljudmi, katerih zobje so sulice in pšice, in jezik njih je oster meč.

⁴Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. Sela. Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.

⁵Povišaj se nad nebesa, o Bog, nad vso zemljo bodi slava tvoja!

⁵Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.

⁶Mrežo so nastavili stopinjam mojim, sovražnik je potlačil dušo mojo, jamo so izkopali pred menoj, a sami so popadali vanjo. (Sela.)

⁶Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.

⁷Utrjeno je srce moje, o Bog, utrjeno je srce moje, pel bom in na strune brenkal.

⁷De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. Sela.

⁸Prebudi se slava moja, prebudite se, brenklje in strune, zbudim naj jutranjo zarjo!

⁸Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.

⁹Slavil te bom med ljudstvi, Gospod, psalme ti prepeval med narodi.

⁹Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.

¹⁰Zakaj velika je do nebes milost tvoja, do nebeških višav resnica tvoja.Povišaj se nad nebesa, o Bog, nad vso zemljo bodi slava tvoja!

¹⁰Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.

¹¹Povišaj se nad nebesa, o Bog, nad vso zemljo bodi slava tvoja!

¹¹Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.

¹²Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.