¹Zvino Mwari wakarangarira Nowa nechose chinorarama, nechipfuwo chose chaiva naye muareka. Mwari akafambisa mhepo panyika, mvura ndokuserera.

¹Då tänkte Gud på Noa och på alla de vilda djur och alla de boskapsdjur som voro med honom i arken. Och Gud lät en vind gå fram över jorden, så att vattnet sjönk undan;

²Zvini kwakadzivirwa zvitubu zvepakadzika nemahwindo ematenga akadzivirwa, nemvura yakabva kudenga ikadziviswa.

²och djupets källor och himmelens fönster tillslötos, och regnet från himmelen upphörde.

³Mvura ndokuramba ichidzoka achibva panyika, mvura ndokuderera shure kwemazuva zana nemakumi mashanu.

³Och vattnet vek bort ifrån jorden mer och mer; efter hundra femtio dagar begynte vattnet avtaga.

⁴Zvino areka yakagara mumwedzi wechino­mwe, nezuva regumi nemanomwe re­mwedzi pamusoro pama­komo eArarati.

⁴Och i sjunde månaden, på sjuttonde dagen i månaden, stannade arken på Ararats berg.

⁵Mvura ndokuramba ichiderera kusvikira pamwedzi wegumi; nemwedzi wegumi, nezuva rekutanga remwedzi kwakaonekwa misoro yemakomo.

⁵Och vattnet avtog mer och mer intill tionde månaden. I tionde månaden, på första dagen i månaden, blevo bergstopparna synliga.

⁶Zvino zvikaitika pakupera kwemazuva makumi mana, kuti Nowa akazarura hwindo reareka raakanga aita,

⁶Och efter fyrtio dagar öppnade Noa fönstret som han hade gjort på arken,

⁷akabudisa gunguvo, iro rikaramba richiyengerera ku­svikira mvura yapwa panyika.

⁷och lät en korp flyga ut; denne flög fram och åter, till dess vattnet hade torkat bort ifrån jorden.

⁸Akatumawo njiva kubva paaiva, kuti aone kana mvura yaserera pachiso chenyika;

⁸Sedan lät han en duva flyga ut, för att få se om vattnet hade sjunkit undan från marken.

⁹asi njiva haina kuwana zororo rerutsoka rwayo, ikadzokera kwaari kuareka, ne­kuti mvura yaiva pamusoro pechiso chenyika yose; akatambanudza ruoko rwake, akai­tora, akaipinza kwaari muareka.

⁹Men duvan fann ingen plats där hon kunde vila sin fot, utan kom tillbaka till honom i arken, ty vatten betäckte hela jorden. Då räckte han ut sin hand och tog henne in till sig i arken.

¹⁰Zvino wakagara amwe mazuva manomwezve; akatuma njiva muareka.

¹⁰Sedan väntade han ännu ytterligare sju dagar och lät så duvan än en gång flyga ut ur arken.

¹¹Njiva ikapinda kwaari madekwani, zvino tarira, mumuromo mayo maiva neshizha remuorivhi rakatanhwa; naizvozvo Nowa wakaziva kuti mvura yaiva yaserera kubva panyika.

¹¹Och duvan kom till honom mot aftonen, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i sin näbb. Då förstod Noa att vattnet hade sjunkit undan från jorden.

¹²Zvino wakagara amwe mazuva manomwe, akatuma njiva; iyo haina kudzokerazve kwaari zvekare.

¹²Men han väntade ännu ytterligare sju dagar och lät så duvan åter flyga ut; då kom hon icke mer tillbaka till honom.

¹³Zvino zvakaitika mgore remazana matanhatu nerimwe, pamwedzi wekutanga, nemusi wekutanga wemwedzi, mvura yaiva ya­pwa kubva panyika; zvino Nowa wakabvisa denga reareka, akaona, zvino tarira, pasi pose paoma.

¹³I det sexhundraförsta året, i första månaden, på första dagen i månaden, hade vattnet sinat bort ifrån jorden. Då tog Noa av taket på arken och såg nu att marken var fri ifrån vatten.

¹⁴Zvino nemwedzi wechipiri, nezuva rema­kumi maviri nemanomwe remwedzi, nyika yaiva yaoma.

¹⁴Och i andra månaden, på tjugusjunde dagen i månaden, var jorden alldeles torr.

¹⁵Zvino Mwari wakataura naNowa achiti:

¹⁵Då talade Gud till Noa och sade:

¹⁶Buda muareka, iwe, nemukadzi wako, nevanakomana vako, nevakadzi vevanakomana vako pamwe newe.

¹⁶»Gå ut ur arken med din hustru och dina söner och dina söners hustrur.

¹⁷Chose chinorarama chinewe, panyama yose, yeshiri neyechipfuwo neyechose chinokambaira, chinokambaira panyika, buda nacho; kuti chibereke chiwande panyika chibereke chiwande pamusoro penyika.

¹⁷Alla djur som du har hos dig, vad slags kött det vara må, både fåglar och fyrfotadjur och alla kräldjur som röra sig på jorden, skall du låta gå ut med dig, för att de må växa till på jorden och vara fruktsamma och föröka sig på jorden.»

¹⁸Zvino Nowa wakabuda, iye nevanakomana vake, nemukadzi wake, neva­kadzi vevanakomana vake pamwe naye.

¹⁸Så gick då Noa ut med sina söner och sin hustru och sina söners hustrur.

¹⁹mhuka yose, nechinokambaira chose, neshiri yose, nechipi nechipi chinokambaira panyika, nemarudzi azvo, zvakabuda paareka.

¹⁹Och alla fyrfotadjur, alla kräldjur och alla fåglar, alla slags djur som röra sig på jorden, gingo ut ur arken, efter sina släkten.

²⁰Zvino Nowa wakavakira Je­hovha aritari, akatora pamhuka dzose dzakanaka neshiri dzose dzaka­naka, akapisira zvipiriso zvinopiswa paa­tari.

²⁰Och Noa byggde ett altare åt HERREN och tog av alla rena fyrfotadjur och av alla rena fåglar och offrade brännoffer på altaret.

²¹Jehovha akanzwa kunhuhwira kwa­kanaka, Jehovha akati mumoyo make: Handichapi nyika rushambwazve nekuda kwemunhu; nekuti kufunga kwemoyo we­munhu kwakaipa kubva pauduku hwake; uye handichazorovizve chipenyu chose.

²¹När HERREN kände den välbehagliga lukten, sade han vid sig själv: »Jag skall härefter icke mer förbanna marken för människans skull, eftersom ju människans hjärtas uppsåt är ont allt ifrån ungdomen. Och jag skall härefter icke mer dräpa allt levande, såsom jag nu har gjort.

²²Nguva yose yenyika, ku­dzvara nekukohwa, kutonhora nekudziya, zhizha nechando, masikati neusiku hazvi­ngagumi.

²²Så länge jorden består, skola härefter sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra.»