¹Zvino Mwari wakaropafadza Nowa nevanakomana vake, akati kwavari: Berekanai muwande muzadze nyika.

¹Och Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden.

²Nekutyiwa kwenyu nekuvhundukwa kwenyu kuchava pamusoro pemhuka imwe neimwe yenyikaepamusoro peshiri imwe neimwe yedenga; chose chinokambaira pasi, nehove dzose dzegungwa, zvinopiwa pamaoko enyu.

²Och må fruktan och förskräckelse för eder komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himmelen; jämte allt som krälar på marken och alla fiskar i havet vare de givna i eder hand.

³Choga choga chinofamba chipenyu chi­chava chikafu chenyu; kunyange miriwo mitema ndakupa zvose.

³Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta.

⁴Asi nyama, kana ine upenyu hwayo, ropa rayo, musadya.

⁴Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta.

⁵Zvino zvirokwazvo ropa renyu, reupenyu hwenyu, ndicharitsvaka; paruoko rwechipenyu chipi nechipi; ndicharitsvaka, neparuoko rwemunhu; paruoko rwehama yeumwe neumwe; ndichatsvaka upenyu hwemunhu.

⁵Men edert eget blod, vari eder själ är, skall jag utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av den ena människan utkräva den andres själ;

⁶Ani naani anoteura ropa remunhu, nemunhu richateurwa ropa rake; ne­kuti nemufananidzo waMwari wakaita munhu.

⁶den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud har gjort människan till sin avbild.

⁷As imwi berekanai, muwande, berekanai zvikuru panyika, muwande mairi.

⁷Och varen I fruktsamma och föröken eder; växen till på jorden och föröken eder på den.»

⁸Zvino Mwari wakataura kunaNowa neva­nakomana vake vaiva vanaye, akati:

⁸Ytterligare sade Gud till Noa och till hans söner med honom:

⁹Zvino ini, tarirai, ini ndinogadza sungano yangu nemwi nembeu yenyu inokuteverai;

⁹»Se, jag vill upprätta ett förbund med eder, och med edra efterkommande efter eder,

¹⁰ne­chipenyu chimwe nechimwe chinemwi, cheshiri, nezvipfuwo, nemhuka ipi neipi yenyika inemwi; zvose zvinobuda paareka, kumhuka ipi neipi yepanyika.

¹⁰och med alla levande varelser som I haven hos eder: fåglar, boskapsdjur och alla vilda djur hos eder, alla jordens djur som hava gått ut ur arken.

¹¹Uye ndichamisa sungano yangu nemwi; nenyama yose haingazopedzwizve nemvura zhinji: mvura zhinji haingazovepozve kuti ipara­dze nyika.

¹¹Jag vill upprätta ett förbund med eder: härefter skall icke mer ske att allt kött utrotas genom flodens vatten; ingen flod skall mer komma och fördärva jorden.»

¹²Zvino Mwari wakati: Ndi­cho chiratidzo chesungano yandinoita pakati pangu nemwi nechisikwa chipenyu chose chineni kusvikira kumarudzi asingaperi.

¹²Och Gud sade: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag gör mellan mig och eder, jämte alla levande varelser hos eder, för eviga tider:

¹³Ndinodzika gangauta rangu wangu mugore, uye uchava chiratidzo chesungano pakati pangu nenyika.

¹³min båge sätter jag i skyn; den skall vara tecknet till förbundet mellan mig och jorden.

¹⁴Zvino zvichaitika kana ndikauyisa gore pamusoro penyika, kuti mu­raraungu uyu ukaonekwa mugore;

¹⁴Och när jag härefter låter skyar stiga upp över jorden och bågen då synes i skyn,

¹⁵uye ndi­charangarira sungano yangu iri pakati pangu nemwi, nechisikwa chose chipenyu chenyama, nemvura haichazovi mafashame kuti iparadze nyama yose.

¹⁵skall jag tänka på det förbund som har blivit slutet mellan mig och eder, jämte alla levande varelser, vad slags kött det vara må; och vattnet skall då icke mer bliva en flod som fördärvar allt kött.

¹⁶Zvino murarabungu uchava mugore; uye ndichautarira, kuti ndirangarire sungano isingaperi pa­kati paMwari nechisikwa chose chipenyu chenyama chiri panyika.

¹⁶När alltså bågen synes i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbund som har blivit slutet mellan Gud och alla levande varelser, vad slags kött det vara må på jorden.»

¹⁷Zvino Mwari wakati kuna Nowa: Ndicho chiratidzo chesu­ngano yandakagadza pakati pangu nenyama yose iri pamusoro penyika.

¹⁷Så sade nu Gud till Noa: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt kött på jorden.»

¹⁸Zvino vanakomana vaNowa vakabuda muareka vaiva: Shemu naHamu naJafeti; uye Hamu ndiye baba vaKanani.

¹⁸Noas söner, som gingo ut ur arken, voro Sem, Ham och Jafet; men Ham var Kanaans fader.

¹⁹Ava vatatu vanakomana vaNowa, nyika yose yakazadzwa nevakabva kwavari.

¹⁹Dessa tre voro Noas söner och från dessa hava alla jordens folk utgrenat sig.

²⁰Zvino Nowa wakatanga kuva murimi, aka­rima munda wemuzambiringa.

²⁰Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.

²¹Zvino wakamwa waini, akadhakwa, akazvifukura pakati petende rake.

²¹Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.

²²Zvino Hamu, baba vaKanani, akaona kusapfeka kwababa vake, akazi­visa vanakomana vamai vake vaviri panze.

²²Och Ham, Kanaans fader, såg då sin faders blygd och berättade det för sina båda bröder, som voro utanför.

²³Zvino Shemu naJafeti vakatora nguvo, vakaiisa pamafu­dzi avo, vakaenda chinhembeshure, vakapfekedza kushama kwababa vavo; uye zviso zvavo zvaiva zvakatarira shure, vakasaona kushama kwababa vavo.

²³Men Sem och Jafet togo en mantel och lade den på sina skuldror, båda tillsammans, och gingo så baklänges in och täckte över sin faders blygd; de höllo därvid sina ansikten bortvända, så att de icke sågo sin faders blygd.

²⁴Zvino Nowa wakamuka pawaini yake, akaziva zvaakaitirwa nemwanako­mana wake muduku.

²⁴När sedan Noa vaknade upp från ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:

²⁵Zvino wakati: Kanani ngaapiwe rushambwa; achava muranda wevaranda kuvanakomana vamai vake.

²⁵»Förbannad vare Kanaan, en trälars träl vare han åt sina bröder!»

²⁶Zvino wkati: Jehovha Mwari waShemu ngaakudzwe, uye Kanani ngaave muranda wake.

²⁶Ytterligare sade han: »Välsignad vare HERREN, Sems Gud, och Kanaan vare deras träl!

²⁷Mwari ngaakurise Jafeti, uye ngaagare mumatende aShemu, naKanani ngaave muranda wake.

²⁷Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl.»

²⁸Zvino Nowa wakararama shure kwemafashame makore mazana matatu nemakumi mashanu.

²⁸Och Noa levde efter floden tre hundra femtio år;

²⁹Mazuva ose Noa aiva mazana mapfumbamwe nemakumi ma­shanu, akafa.

²⁹alltså blev Noas hela ålder nio hundra femtio år; därefter dog han.