¹Ipapo Erifazi muTemani akapindura, akati,

¹Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

²Ko munhu, ane njere, angapindura nenjere dzisina maturo Nokuzadza dumbu rake nemhepo inobva mabvazuva here?

²Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?

³Angaita nharo nokutaura zvisingabatsire, Kana mashoko aasingagoni kubata basa rakanaka nawo here?

³Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?

⁴Zvirokwazvo iwe unorasha kutya Mwari, Nokukanganisa vanoda kufunga Mwari.

⁴Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.

⁵nekuti zvakaipa zvako zvinodzidzisa muromo wako, Unotsaura rurimi rwavanyepedzeri.

⁵Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.

⁶Muromo wako ndiwo unokupa mhosva, handizini. Zvirokwazvo miromo yako inokupupurira zvakaipa.

⁶Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.

⁷Ko ndiwe wakatanga kuzvarwa kanhi? Kana wakaberekwa makomo asati avapo here?

⁷Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?

⁸Iwe wakanzwa mano akavanzika aMwari kanhi? Ndiwe woga wakazviwanira njere kanhi?

⁸Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?

⁹Unozivei iwe zvatisingaziviwo isu? Unonzwisisei iwe zvisati zviri matiriwo?

⁹Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?

¹⁰Vakachena vhudzi navatana vakwegura kwazvo vanesu, Vakapfuura baba vako kwazvo pazero.

¹⁰Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.

¹¹Ko kunyaradza kwaMwari hakukuringani here, Neshoko rinotaurwa nounyoro kwauri here,

¹¹Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?

¹²moyo wako unokurashirei? Meso ako anobwaireiko?

¹²Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,

¹³Zvaunorwa naMwari nomweya wako, Uchitendera mashoko akadai kubuda pamuromo wako.

¹³i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?

¹⁴Munhu chinyiko? Angava akanaka sei? Naiye akazvarwa nomukadzi, angava akarurama sei?

¹⁴Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?

¹⁵Tarira, haatendi vatsvene vake; Zvirokwazvo, kudenga hakuna kunaka pamberi pake.

¹⁵Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;

¹⁶Ndoda munhu anosemesa, akaora, Munhu anomwa zvakaipa semvura.

¹⁶huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

¹⁷Ndichakuratidza, chiteerera; Ndichakududzira zvandakaona.

¹⁷Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,

¹⁸(Zvakarehwa navanhu vakangwara zvavakanzwa kumadzibaba avo, vasina kuzvivanza;

¹⁸vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,

¹⁹Ivo vakanga vapiwa nyika voga, Hakuna mutorwa akapinda pakati pavo;)

¹⁹ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:

²⁰Munhu akaipa anotambudzika achirwadziwa mazuva ake ose, Iwo makore akatarirwa mumanikidzi.

²⁰Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.

²¹inzwi rezvinotyisa riri munzeve dzake; Muparadzi achamusvikira akafara.

²¹Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

²²Haatendi kuti achadzokazve achibva parima, Anovandirwa nomunondo.

²²Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.

²³Unofamba-famba achitsvaka zvokudya, achiti, Zviripiko? Anoziva kuti zuva rerima riri pedo naye,

²³Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

²⁴Njodzi nokutambudzika zvinomutyisa; Zvinomukunda, samambo akazvigadzirira kurwa.

²⁴Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.

²⁵Nekuti akatambanudzira ruoko rwake kuzorwa naMwari, Akazvikudza pamberi powaMasimbaose;

²⁵Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;

²⁶Anomhanyira kwaari anomutsipa mukukutu, Namakwande makobvu enhovo dzake.

²⁶han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;

²⁷Nekuti akafukidza chiso chake namafuta, Akaunganidza mafuta mazhinji pachiuno chake.

²⁷han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;

²⁸Akagara pamaguta akanga ava matongo, Padzimba dzisina kufanira kugarwa nomunhu, Dzaikarokushanduka matongo.

²⁸han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.

²⁹Iye haangavi mufumi, fuma yake haingagari, Nezvibereko zvazvo hazvingaremberi pasi.

²⁹Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.

³⁰Haangabvi parima; Murazvo womoto uchawomesa matavi ake, Uchabviswa nomweya womuromo waMwari.

³⁰Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.

³¹Ngaarege kuvimba nezvisina maturo, achizvinyengera, nekuti mubairo wake uchava zvisina maturo.

³¹I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.

³²Zvichaitwa nguva yake isinokusvika, davi rake haringavi nyoro.

³²I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.

³³Achazuka mazambiringa ake agere kuibva somuzambiringa, Uchazuka maruva ake somuorivhi.

³³Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.

³⁴Nekuti ungano yavasingadi Mwari haingabereki, Moto uchapedza matende avafufuri.

³⁴Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.

³⁵Vane mimba yezvakashata, vanobereka zvakaipa, Dumbu ravo rinogadzira kunyengera.

³⁵Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.