¹Ipapo Zofari muNaamati akapindura, akati,

¹Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

²Naizvozvo ndangariro dzangu dzinondipindura, Nokuda kokukurumidza kuri mandiri.

²På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

³Ndakanzwa kutuka kunondinyadza, Mweya wokunzwisisa kwangu anondipindura.

³Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

⁴Hauzivi here kuti kubva kare-kare, Kubva pakuiswa komunhu panyika,

⁴Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

⁵Kuti kufara kwavakaipa hakune nguva huru, Nomufaro wavasingadi Mwari kuti ndewechinguva?

⁵att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

⁶Kunyange kukura kwake kukakwirira kusvikira kudenga, Musoro wake ukasvikira kumakore;

⁶Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

⁷Kunyange zvakadaro uchaparara nokusingaperi sendove yake; Vaimuona vachati, Aripiko?

⁷Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»

⁸Achabhururuka akaenda sokurota, akasawanikwa; Zvirokwazvo, achadzingwa sechinhu chinoonekwa usiku.

⁸Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

⁹Ziso raimuona haringazomuonizve; Nyangwe nenzvimbo yake haingazomuonizve.

⁹Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

¹⁰Vana vake vachatsvaka tsitsi kuvarombo, Maoko avo achadzosera fuma yake.

¹⁰Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

¹¹mafupa ake azere nesimba roujaya hwake, Asi achavata pasi naye paguruva.

¹¹Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

¹²Kunyange kutadza kuchitapira mumuromo make, Kunyange akazvivanza pasi porurimi rwake;

¹²Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

¹³Kunyange akazvichengeta, akaramba kuzvirega, Akaramba akazvichengeta mumuromo make;

¹³är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

¹⁴Kunyange zvakadaro zvokudya zvake zvinoshandurwa muura hwake, Zvava nduru yemvumbi mukati make.

¹⁴så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

¹⁵Wamedza fuma, asi achairutsazve, Mwari achaibudisa mudumbu rake.

¹⁵Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

¹⁶Achasveta uturu bwemvumbi; Rurimi rwenyoka ruchamuuraya.

¹⁶Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

¹⁷Haangatariri nzizi, Nehova dzizere nouchi namafuta.

¹⁷Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

¹⁸Zvaakabatira achazvidzosazve, haangazvimedzi; Haangavi nomufaro wakaenzana nefuma yake yaakawana.

¹⁸Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

¹⁹nekuti akamanikidza nokurasha varombo; Akatora imba nesimba, asi haangaivaki.

¹⁹Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

²⁰Zvaakanga asingazivi kudzikama mukati make, Haangachengeti chinhu chimwe chaakanga achifarira.

²⁰Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

²¹Hakune chinhu chakasara chaasina kuparadza; Saka kuguma kwake, hakungarambi kuripo.

²¹Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

²²Pakati pezvakawanda zvefuma yake achamanikidzwa; Ruoko rwomumwe nomumwe ari panjodzi rucharwa naye.

²²Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

²³Kana achida kugutsa dumbu rake, Mwari achatuma kutsamwa kwake kukuru pamusoro pake, Achakunisa pamusoro pake, zvive zvokudya zvake.

²³Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

²⁴Achatiza nhumbi yokurwa yamatare, Uta bwendarira huchamuboora.

²⁴Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

²⁵Unoivhomora, ikabuda pamuviri wake; muromo wayo unobwinya, unobuda panduru yake; Anotya kwazvo.

²⁵När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

²⁶Rima rose rakachengeterwa fuma yake, moto usina kupfutidzwa nomunhu uchamuparadza; Uchapedza zvakasara patende rake.

²⁶Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

²⁷Kudenga-denga kucharatidza zvakaipa zvake, Nyika ichamumukira.

²⁷Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

²⁸Zvakaunganidzwa mumba make zvichibva, Nhumbi dzake dzichayerera pazuva rokutsamwa kwake.

²⁸Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

²⁹Ndiwo mugove womunhu akaipa waanopiwa naMwari, Nenhaka yaakatemerwa naMwari.

²⁹Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.