¹Hareruya. Vongai Jehovha, nekuti akanaka; nekuti tsitsi dzake dzinogara nokusingaperi.

¹Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

²Ndianiko angareva zvinhu zvine simba zvakaitwa naJehovha, Kana kududzira kurumbidza kwake kose?

²Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

³Vakaropafadzwa vanochengeta kururama, Naiye anoita zvakarurama nguva dzose.

³Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

⁴Ndirangarirei Jehovha, nounyoro hwamunahwo kuvanhu venyu; Ndishanyirei noruponeso rwenyu.

⁴Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

⁵Kuti ndione kukomborerwa kwavasanangurwa venyu, Kuti ndifare kwazvo nomufaro wavanhu venyu, Kuti ndirumbidze pamwechete nenhaka yenyu.

⁵så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

⁶Takatadza pamwechete namadzibaba edu, Takaita pamwechete namadzibaba edu, Takaita zvisina kururama, takaita zvakaipa.

⁶Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

⁷Madzibaba edu haana kunzwisisa zvishamiso zvenyu paEgipita; Haana kurangarira tsitsi dzenyu zhinji; Asi vakakumukirai pagungwa, ipo paGungwa Dzvuku.

⁷Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

⁸Kunyange zvakadaro akavaponesa nokuda kwezita rake, Kuti azivise simba rake guru.

⁸Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

⁹Akarairawo Gungwa Dzvuku, rikapwa, Akavafambisa pakadzika sapanenge pabani.

⁹Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

¹⁰Akavaponesa paruoko rwowaivavenga. Akavadzikunura paruoko rwomuvengi.

¹⁰Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

¹¹Mvura zhinji yakafukidza vadzivisi vavo; Kwakanga kusina nomumwe wavo akasara.

¹¹Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

¹²Ipapo vakatenda mashoko ake; Vakaimba vachimurumbidza.

¹²Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

¹³Vakachimbidzika kukangamwa mabasa ake; Havana kurindira zano rake.

¹³Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

¹⁴Asi vakachiva kwazvo-kwazvo murenje, Vakaidza Mwari mugwenga.

¹⁴De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

¹⁵Akavapa chavakakumbira; Asi akatuma kuonda mumweya yavo.

¹⁵Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

¹⁶Vakagodora Mozisi pamisasa, NaAroni, mutsvene waJehovha.

¹⁶Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

¹⁷Pasi pakashama pakamedza Dhatani, Pakafukidza boka raAbhirami.

¹⁷Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

¹⁸Moto ukapfuta pakati peboka ravo; Murazvo ukapisa vakaipa.

¹⁸Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

¹⁹Vakaita mhuru paHorebhi, Vakanamata mufananidzo wakaumbwa.

¹⁹De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

²⁰Vakatsinhana saizvozvo kubwinya kwavo Nomufananidzo wemombe, inochera bundo.

²⁰sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

²¹Vakakangamwa Mwari muponesi wavo, Wakaita zvinhu zvikuru paEgipita;

²¹De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

²²Mabasa anoshamisa munyika yaHamu, Nezvinhu zvinotyisa paGungwa Dzvuku.

²²så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

²³Saka akati, Ndinoda kuvaparadza; Dai Mozisi musanangurwa wake asina kumira pamberi pake ipo pakaputsika, Kuti adzore kutsamwa kwake, arege kuvaparadza.

²³Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

²⁴Zvirokwazvo, vakazvidza nyika inofadza, Havana kutenda shoko rake;

²⁴De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

²⁵Asi vakanyunyuta mumatende avo, Vakasateerera inzwi raJehovha.

²⁵De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

²⁶Saka wakavasimudzira ruoko rwake. Kuti avaparadze murenje;

²⁶Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

²⁷Uye kuti aparadze vana vavo pakati pavahedheni. Avaparadzire panyika dzose.

²⁷att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

²⁸Vakazvibatanidzawo naBhaaripeori, Vakadya zvakabayirwa vakafa.

²⁸Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

²⁹Naizvozvo vakamutsamwisa nezvavakaita; Denda ndokupinda pakati pavo.

²⁹De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

³⁰Ipapo Pinehasi akasimuka, akaita zvakarurama; Denda ndokuguma.

³⁰Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

³¹Izvozvo zvikanzi kwaari kururama, Kusvikira kumarudzi namarudzi nokusingaperi.

³¹det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

³²Vakamutsamwisawo pamvura zhinji yeMeribha, Naizvozvo Mozisi akaoneswa nhamo nokuda kwavo.

³²De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

³³Nekuti vakamukira mweya wake, Iye akataura nehasha nemiromo yake.

³³Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

³⁴Havana kuparadza ndudzi dzavanhu, Sezvavakanga varairwa naJehovha,

³⁴De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

³⁵Asi vakavengana navahedheni, Vakadzidza mabasa avo;

³⁵utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

³⁶Vakashumira zvifananidzo zvavo; Izvo zvikava musungo kwavari.

³⁶De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

³⁷Zvirokwazvo, vakabayira mweya yakaipa vanakomana vavo navanasikana vavo,

³⁷Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

³⁸Vakateura ropa risina mhosva, iro ravanakomana vavo navanasikana vavo, Vakavabayira zvifananidzo zveKanani; Nyika ikasvibiswa neropa.

³⁸Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

³⁹Vakasvibiswa saizvozvo namabasa avo, Vakapata pane zvavakaita.

³⁹Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

⁴⁰Saka kutsamwa kwaJehovha kwakamukira vanhu vake, Akasema nhaka yake.

⁴⁰Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

⁴¹Akavaisa muruoko rwavahedheni; Vakavavenga ndivo vaivabata.

⁴¹Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

⁴²Vavengi vavo vakavamanikidzawo, Vakaiswa pasi poruoko rwavo.

⁴²Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

⁴³Akavarwira kazhinji, Asi vakamumukira pakurangana kwavo, Vakanyudzwa muzvakaipa zvavo.

⁴³Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

⁴⁴Kunyange zvakadaro akatarira kutambudzika kwavo, Panguva yaakanzwa kuchema kwavo;

⁴⁴Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

⁴⁵Akarangarira sungano yake nokuda kwavo, Akazvidemba nokuda kokuwanda kwetsitsi dzake.

⁴⁵Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

⁴⁶Akavanzwisawo tsitsi Navose vakanga vavatapa.

⁴⁶Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

⁴⁷Tiponesei, Jehovha Mwari wedu, Tiunganidzei, tibve pakati pavahedheni, Kuti tivonge zita renyu dzvene, Tifarisise pakukurumbidzai.

⁴⁷Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----

⁴⁸Jehovha Mwari waIsiraeri ngaakudzwe, Kubva pakusingaperi kusvikira pakusingaperi. Vanhu vose ngavati, Ameni. Hareruya.

⁴⁸Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!» Femte boken