1Imbirai Mwari kwazvo, iye simba redu; Pururudzai kuna Mwari waJakove.
1För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
2Vambai rwiyo, muridze ngoma, Nembira dzinonakidza nomutengeramwa.
2Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
3Ridzai hwamanda pakugara komwedzi, Napakuchena komwedzi, pamutambo wedu wakatarwa.
3Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
4nekuti ndizvo zvakatemerwa Zvakarairwa naMwari waJakove.
4Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
5Wakazvitema muna Josefa kuti chive chipupuriro, Panguva yaakandorwa nenyika yeIj ipiti; Pandakanzwa rurimi rwandakanga ndisingazivi.
5Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
6Ndakabvisa mutoro pafudzi rake; Maoko ake akaregedza dengu.
6Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
7Iwe wakadana pakutambudzika, ndikakurwira; Ndakakupindura ndiri panovanda kutinhira; Ndakakuidza pamvura zhinji yeMeribha.
7»Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
8Inzwai vanhu vangu, ndikupupurirei; Haiwa Isiraeri, dai waida hako kunditeerera!
8I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.
9Ngakurege kuvapo pakati penyu mwari wokumwe; Musanamata kunomumwe mwari wavatorwa.
9Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
10Ndini Jehovha Mwari wako, Akakubudisa panyika yeEgipita; Shamisa muromo wako kwazvo, ndigouzadza.
10Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
11Asi vanhu vangu havana kuteerera inzwi rangu; Isiraeri wakandiramba chose.
11Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
12Saka ndakavaregera paukukutu bwemoyo yavo, Kuti vafambe namano avo.
12Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
13Haiwa, dai vanhu vangu vainditeerera havo, Dai Isiraeri aifamba nenzira dzangu!
13Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
14Ndingadai ndakakurumidza kukunda vavengi vavo, Nokurova vadzivisi vavo noruoko rwangu.
14O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
15Vanovenga Jehovha vaizviisa pasi pake; Asi nguva yavo yaivapo nokusingaperi.
15Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
16Angadai aivadyisawo zviyo zvakaisvonaka; Ndaikugutsa nohuchi hunobva padombo.
16De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
17Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»