Spanish: Reina Valera (1909)

Paite

Job

28

1CIERTAMENTE la plata tiene sus veneros, Y el oro lugar donde se forma.
1Chihtaktakin dangka adingin khuk a oma, huan a hihsiang uh dangkaeng adingin mun.
2El hierro se saca del polvo, Y de la piedra es fundido el metal.
2Lei akipanin sik a kilakhia a, huan suang akipanin dal a ki sungkhia hi.
3A las tinieblas puso término, Y examina todo á la perfección, Las piedras que hay en la oscuridad y en la sombra de muerte.
3Mihingin khomial phaktawp a neisaka, huan khomial sah leh thukah phaktawp gamlapen tanin sik-bua a zongkhia.
4Brota el torrente de junto al morador, Aguas que el pie había olvidado: Sécanse luego, vanse del hombre.
4Mite om louhna ah kokhuk lutna hawm a tou vangua, mite apat gamla ah a kikhai ua, khatlam khatlamah a ki vei uh.
5De la tierra nace el pan, Y debajo de ella estará como convertida en fuego.
5Lei ahihleh, huai akipanin tanghou a hongsuaka: huan a nuaiah meia hihbangin a kilumlet hi.
6Lugar hay cuyas piedras son zafiro, Y sus polvos de oro.
6Huailaia suangte saphir suang mun ahi a, huan dangkaeng nen a nei hi.
7Senda que nunca la conoció ave, Ni ojo de buitre la vió:
7Huai lampi sasial ne vasain a theikei a, mu-akla mitin leng a mu ngei sam kei hi.
8Nunca la pisaron animales fieros, Ni león pasó por ella.
8Gamsa kisatheiten a sikkha ngeikei ua, humpinelkai lunlai leng huailaiah a paikha neikei hi.
9En el pedernal puso su mano, Y trastornó los montes de raíz.
9Meisah suanpi tungah a khut a koiha; a zungin mualte a lumlet a lumlet hi.
10De los peñascos cortó ríos, Y sus ojos vieron todo lo preciado.
10Suangpite lakah lam a tou honga; huan a mitin thil mangpha chiteng a mu hi.
11Detuvo los ríos en su nacimiento, E hizo salir á luz lo escondido.
11A takkhiak louhna ding un lui luangte a tuama; huan thilkisel khovak ah a honlakhia a.
12Empero ¿dónde se hallará la sabiduría? ¿Y dónde está el lugar de la prudencia?
12Himahleh ko ilaiah a pilna a kimu dia? Huan theihsiamna mun koilaia om ahia?
13No conoce su valor el hombre, Ni se halla en la tierra de los vivientes.
13Mihingin a lampi a theikei hi; mihing gamah leng muhin a om kei hi.
14El abismo dice: No está en mí: Y la mar dijo: Ni conmigo.
14Tui thukin, Ka kiangah a omkei, a chi a.
15No se dará por oro, Ni su precio será á peso de plata.
15Dangkaenga muh theih ahi keia, huai man dingin dangka leng buk theih ahi kei hi.
16No puede ser apreciada con oro de Ophir, Ni con onique precioso, ni con zafiro.
16Ophir dangkaeng toh a manphatna teh theih ahi kei ding, onik mantam hiam saphir toh hiam.
17El oro no se le igualará, ni el diamante; Ni se trocará por vaso de oro fino.
17Dangkaeng leh limlangin a kimpih theikei ua: huai khenna dingin dangkaeng hoih suangmantam leng ahi theikei ding hi.
18De coral ni de perlas no se hará mención: La sabiduría es mejor que piedras preciosas.
18Suang dum hiam suang muhpaisuak theih a kigen kei ding: A hi, pilna man rubi suang sangin a sangjaw hi.
19No se igualará con ella esmeralda de Ethiopía; No se podrá apreciar con oro fino.
19Ethiopia topazi suangin a pha kei dia, dangkaeng tak toh leng a manphatna teh ding ahi kei.
20¿De dónde pues vendrá la sabiduría? ¿Y dónde está el lugar de la inteligencia?
20Ahihleh pilna koi akipana hongpai ahia? Huan theihsiamna mun koia om hia?
21Porque encubierta está á los ojos de todo viviente, y á toda ave del cielo es oculta.
21Mihing tengteng mit akipana sel ahi chih leh, huihkhua a vasate akipan sitsa a om ahi chih theiin.
22El infierno y la muerte dijeron: Su fama hemos oído con nuestros oídos.
22Siatna leh sihnain, huaia thuthang ka bil un ka ja uh, a chi ua.
23Dios entiende el camino de ella, Y él conoce su lugar.
23Huaia lampi Pathianin a theisiam, huai amun a thei hi.
24Porque él mira hasta los fines de la tierra, Y ve debajo de todo el cielo.
24Lei mong tanin a en ngala, huan van nuai thil tangtang a mu hi.
25Al dar peso al viento, Y poner las aguas por medida;
25Huiha dinga gikna a piak lain, leh tuite tehna a a teh laiin;
26Cuando él hizo ley á la lluvia, Y camino al relámpago de los truenos:
26Vuah adinga thupiak a bawla, vanging khophia adia lampi a bawl laiin;
27Entonces la veía él, y la manifestaba: Preparóla y descubrióla también.
27Huailaiin aman a mua, a phuanga; ahih kipa, ahi, a zong khia hi.Huan mihing kiangah, Ngaiin, TOUPA kihtak, huai pilna ahi: huan hoihlou akipan pai mang theisiamna ahi, a chi hi.
28Y dijo al hombre: He aquí que el temor del Señor es la sabiduría, Y el apartarse del mal la inteligencia.
28Huan mihing kiangah, Ngaiin, TOUPA kihtak, huai pilna ahi: huan hoihlou akipan pai mang theisiamna ahi, a chi hi.