1Y RESPONDIO Eliphaz Temanita, y dijo:
1Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2¿Traerá el hombre provecho á Dios, Porque el sabio sea provechoso á sí mismo?
2Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3¿Tiene su contentamiento el Omnipotente en que tú seas justificado, O provecho de que tú hagas perfectos tus caminos?
3Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4¿Castigaráte acaso, O vendrá contigo á juicio porque te teme?
4Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5Por cierto tu malicia es grande, Y tus maldades no tienen fin.
5Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6Porque sacaste prenda á tus hermanos sin causa, E hiciste desnudar las ropas de los desnudos.
6Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7No diste de beber agua al cansado, Y detuviste el pan al hambriento.
7Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8Empero el hombre pudiente tuvo la tierra; Y habitó en ella el distinguido.
8För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9Las viudas enviaste vacías, Y los brazos de los huérfanos fueron quebrados.
9men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10Por tanto hay lazos alrededor de ti, Y te turba espanto repentino;
10Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11O tinieblas, porque no veas; Y abundancia de agua te cubre.
11ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12¿No está Dios en la altura de los cielos? Mira lo encumbrado de las estrellas, cuán elevadas están.
12I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13¿Y dirás tú: Qué sabe Dios? ¿Cómo juzgará por medio de la oscuridad?
13därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14Las nubes son su escondedero, y no ve; Y por el circuito del cielo se pasea.
14Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
15¿Quieres tú guardar la senda antigua, Que pisaron los hombres perversos?
15Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16Los cuales fueron cortados antes de tiempo, Cuyo fundamento fué como un río derramado:
16de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17Que decían á Dios: Apártate de nosotros. ¿Y qué les había hecho el Omnipotente?
17de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18Habíales él henchido sus casas de bienes. Sea empero el consejo de ellos lejos de mí.
18Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19Verán los justos y se gozarán; Y el inocente los escarnecerá, diciendo:
19De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20Fué cortada nuestra sustancia, Habiendo consumido el fuego el resto de ellos.
20»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
21Amístate ahora con él, y tendrás paz; Y por ello te vendrá bien.
21Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22Toma ahora la ley de su boca, Y pon sus palabras en tu corazón.
22Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23Si te tornares al Omnipotente, serás edificado; Alejarás de tu tienda la aflicción;
23Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24Y tendrás más oro que tierra, Y como piedras de arroyos oro de Ophir;
24Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25Y el Todopoderoso será tu defensa, Y tendrás plata á montones.
25så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26Porque entonces te deleitarás en el Omnipotente, Y alzarás á Dios tu rostro.
26Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27Orarás á él, y él te oirá; Y tú pagarás tus votos.
27När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28Determinarás asimismo una cosa, y serte ha firme; Y sobre tus caminos resplandecerá luz.
28Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29Cuando fueren abatidos, dirás tú: Ensalzamiento habrá: Y Dios salvará al humilde de ojos.
29Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30El libertará la isla del inocente; Y por la limpieza de tus manos será librada.
30Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.