¹MEJOR es el pobre que camina en su sencillez, Que el de perversos labios y fatuo.

¹Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.

²El alma sin ciencia no es buena; Y el presuroso de pies peca.

²Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.

³La insensatez del hombre tuerce su camino; Y contra Jehová se aira su corazón.

³En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

⁴Las riquezas allegan muchos amigos: Mas el pobre, de su amigo es apartado.

⁴Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.

⁵El testigo falso no quedará sin castigo; Y el que habla mentiras no escapará.

⁵Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.

⁶Muchos rogarán al príncipe: Mas cada uno es amigo del hombre que da.

⁶Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.

⁷Todos los hermanos del pobre le aborrecen: ­Cuánto más sus amigos se alejarán de él! Buscará la palabra y no la hallará.

⁷Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.

⁸El que posee entendimiento, ama su alma: El que guarda la inteligencia, hallará el bien.

⁸Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka

⁹El testigo falso no quedará sin castigo; Y el que habla mentiras, perecerá.

⁹Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.

¹⁰No conviene al necio el deleite: ­Cuánto menos al siervo ser señor de los príncipes!

¹⁰Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.

¹¹La cordura del hombre detiene su furor; Y su honra es disimular la ofensa.

¹¹Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.

¹²Como el bramido del cachorro de león es la ira del rey; Y su favor como el rocío sobre la hierba.

¹²En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.

¹³Dolor es para su padre el hijo necio; Y gotera continua las contiendas de la mujer.

¹³En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.

¹⁴La casa y las riquezas herencia son de los padres: Mas de Jehová la mujer prudente.

¹⁴Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.

¹⁵La pereza hace caer en sueño; Y el alma negligente hambreará.

¹⁵Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.

¹⁶El que guarda el mandamiento, guarda su alma: Mas el que menospreciare sus caminos, morirá.

¹⁶Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

¹⁷A Jehová empresta el que da al pobre, Y él le dará su paga.

¹⁷Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.

¹⁸Castiga á tu hijo en tanto que hay esperanza; Mas no se excite tu alma para destruirlo.

¹⁸Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.

¹⁹El de grande ira llevará la pena: Y si usa de violencias, añadirá nuevos males.

¹⁹Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.

²⁰Escucha el consejo, y recibe la corrección, Para que seas sabio en tu vejez.

²⁰Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.

²¹Muchos pensamientos hay en el corazón del hombre; Mas el consejo de Jehová permanecerá.

²¹Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.

²²Contentamiento es á los hombres hacer misericordia: Pero mejor es el pobre que el mentiroso.

²²Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.

²³El temor de Jehová es para vida; Y con él vivirá el hombre, lleno de reposo; No será visitado de mal.

²³HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

²⁴El perezoso esconde su mano en el seno: Aun á su boca no la llevará.

²⁴Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.

²⁵Hiere al escarnecedor, y el simple se hará avisado; Y corrigiendo al entendido, entenderá ciencia.

²⁵Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.

²⁶El que roba á su padre y ahuyenta á su madre, Hijo es avergonzador y deshonrador.

²⁶Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.

²⁷Cesa, hijo mío, de oir la enseñanza Que induce á divagar de las razones de sabiduría.

²⁷Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.

²⁸El testigo perverso se burlará del juicio; Y la boca de los impíos encubrirá la iniquidad.

²⁸Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

²⁹Aparejados están juicios para los escarnecedores, Y azotes para los cuerpos de los insensatos.

²⁹Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.